Igår mina vänner, igår fick vi se ett Öster som stod upp för en svår uppgift. Ett Öster som främst hade rutinen som krävs för att vinna den här typen av matcher, men framför över jävla allt ett stort hjärta. Ett hjärta som klappade för situationen, för laget, för klubben och för oss supportrar. Och när skymningen bedårande sakta men bedövande säkert föll över Kristianstad så blev jag på allvar förälskad i detta Öster anno 2009.
För vem kan inte älska en Tomas Petry som på egen hand, vilja och instinkt drämmer in 0-1? Vem har problem med att dyrka en Enes Smajlovic som slitit kanske allra hårdast under första halvlek och som får inleda den andra med att elegant lobba in 1-2 i målvaktens vänsterkryss? Vem kan undgå att vilja krama om Niclas Olausson som missat, missat, missat sina skott under hela säsongen men som när det väl gäller dunkar in det ack så viktiga 1-3?
Och det rutinerade gardet sen, ”gubbarna” som visade fan ta mig allsvensk klass igår: Bild, Vasilj, Danne P och Bojent. När det verkligen gällde klev de fram som allra mest. Och att de gör det ger mig förhoppningar om en fortsatt underbar höst, men – det måste tilläggas – ingenting är absolut säkert.
För Kristianstad har potential, spelar trevlig fotboll och är helt klart ett lag som stör ut de flesta av de andra lagen i den här serien – när de är på humör för det. Tittar man på vad de har kvar så kan jag inte bestämma mig för om de har det jävligare eller bättre än vi. Bland annat har de Lindome, Sylvia, Huskvarna och Skövde kvar att möta borta och det är sannerligen inga enkla matcher, men också matcher som känns givna treor som Torslanda, Rosengård och Värnamo hemma.
Och bakom oss lurar ju då Sleipner och Skövde, jag är mest rädd för Sleipner men Skövde gör det också bra mot alla lag. LB07 kan vid vinst i kvällens derby mot Rosengård också blanda sig i, samt att både Sylvia och Huskvarna har kapacitet att störa alla lag i serien. Eller vadå förresten, vårsäsongen visade att alla lag kan störa alla…
Med andra ord – ett steg framåt, men vi ska inte ropa hej. Jag vill att laget jobbar mer på sitt ”ledningsspel”, vi måste ha ett tryggare spel när vi försvarar en ledning – inte som idag ett spel som går ut på att vi blir för passiva, backar hem och båda ögon fokuserade på boll. Det är rätt typiskt Öster i höst att vi spelar aggressivt och korrekt i underläge och oavgjort men är sämre på allt när vi leder. En ettmålsledning är inte mycket att bevaka, så laget måste fortsätta med sin aggressivitet i de lägena. Det gäller för återstoden av Division 1 Södra och det gäller definitivt i en eventuell Superetta.
Fakta: Kristianstad borta 2009 är en EF-klassiker. Själva matchen givetvis, men också ingredienser som de tusentals fåglar som kretsade runt arenan när skymningen föll (och som föranledde EF-ramsan ”En Alfred Hitchcock, finns bara en…”) och det faktum att avsaknaden av elljus gav en totalabsurd upplevelse. Jag har en känsla av att Kristianstad inte glömmer oss heller.
Tack till alla er som var där och som gav spelarna stöd. Otroligt bra jobb! Jag var stolt att kalla mig Östersupporter redan innan, men idag är jag extra stolt. Bortsett från några KIK (hockey)supportrar som ställde sig i vår klack i princip enbart för att håna Kristianstadspelare tyckte jag det var en helt magisk kväll.
Slut på superlativ, slut på krönika. Framåt, mitt Öster – mot nya stordåd!
//Z
P.S. På tal om EF-klassiker – mer av den varan kommer ni att få höra om i en kommande artikelserie i tre delar av Peter Hansen. Start imorgon, inte missa. D.S.
