Reality check: Östers IF, det rödblå klassiska laget från
Växjö som gjort sig kända för att vimsa med provspelare ända fram till
åtminstone utegräspremiären – har den 21 januari truppen klar. Dessutom har man
hunnit med en teambuilding för att svetsa samman laget i Karlsborg. Vad är
syftet med denna stabilitet och framsynthet? Att orsaka en kollektiv
glädjekollaps hos föreningens luttrade supportrar? Then so be it.
Mina positiva känslor inför den här säsongen blir bara fler
och fler, och plötsligt insåg jag att jag inte ens mindes hur det kändes inför
förra säsongen. Känner jag mig bara allmänt gladare nu eller var jag så här positiv
då också? Jag letade upp krönikan ”Tankar från roten” som skrevs för ganska
exakt ett år sedan och insåg att jag då pratade om saker som ”tålamod med killarna” som då just klarat
av 2008 års länslagsmatch (tämligen svagt spel och 1-0 till Öster).
Inte riktigt lika positiv som nu alltså, men då ska man
komma ihåg att länslagsmatchen inte är spelad än. En match som väldigt ofta
slutat 3-1 och som inte är helt värdelös som referensram. Så här har det slutat
de sex senaste åren:
2003: Seger med
3-1. I nyallsvenska Öster blev Micke Thomasson tvåmålsskytt och totalt sett rapporterades
hyfsat spel.
2004: Seger med
3-1. Öster åter i Superettan. Patrik Karlsson (numer Bojent) var matchens
gigant.
2005: Seger med
3-1. Fortfarande i Superettan och bra spel, ett av nyförvärven – en viss Freddy
Borg – hade stor show och gjorde ett av målen.
2006: Seger med
3-0. Sömnig match av ett nyallsvenskt Öster, ett av målen var självmål från
länslagets sida.
2007: Förlust med
1-2. Bedrövlig insats av ett nydegraderat Öster. Teever nickade in Östers mål.
2008: Vinst med
1-0. Helt nytt Österlag i Division 1 Södra och många provspelare, ganska jämnt
på plan. Fredrik Bild gjorde Östers mål på straff.
Med tanke på ovanstående förväntar jag mig faktiskt en
bättre match än åtminstone de två senaste åren. Inga provspelare kommer vad vi
vet idag att delta, och även om man inte spelat så mycket 11 mot 11 än så länge
i Öster så lär man vara mer sammansvetsade i laget än på mycket, mycket länge.
Varför inte ta och tysta alla belackare som menar att vi måste ha en ny
spelfördelare på mittfältet och återgå till att köra över länslaget med säg 2
eller 3-0?
Vill skriva lite mer om balansen i laget. Den kanske värsta
spelarförlusten har skett på mittfältet, och där har vi ersatt en sydafrikansk
mirakelgubbe och lirare med en amerikansk hårt arbetande tvåvägsspelare. Vi ska
definitivt inte se Neil Hlavaty som en ny Jabu, men kan rätt balans på
mittfältet minska pressen på våra andra mittfältare och kanske bredda spelidén
till att vara lite mindre av alla bollar
på Jabu som det var mot slutet av 2008? Med andra ord dela upp den s.k. spelmotorn på flera spelare? Jag
misstänker att det är så Ottosson och Ernstsson ser på truppen idag. Deras
fotboll kan komma att handla mycket om att vinna bollen högt och därefter
prestera snabba spelvändningar, lite som Lasse Jacobsson tänkte fotboll.
Schenkas fotbollsfilosofi är mer protektionistisk, och går
mer ut på att om vi alltid för spelet gör inte motståndarna några mål. Tyvärr
så var vi inte ofta tillräckligt spelskickliga för att utnyttja detta fullt ut
under 2008, och spelet blev långsamt och inte så lite omständigt istället.
Något man dock gärna ser att Otto och Ludde tar med sig från tiden med den
ryske guden är trianglarna, att det
är så oerhört viktigt att alltid ge sina medspelare minst två alternativ för
passningar – men också alternativet att kunna gå framåt själv.
Det är också givetvis viktigt att bollen även i
fortsättningen spelas efter marken, och för att det skall fungera – att
passningskvalitén i samtliga lagdelar höjs betydligt.
Samtliga lagdelar ja. Här lite tankar om de övriga.
Det finns väldigt många åsikter om målvakterna i Öster, men
kontentan av hur det såg ut 2008 så är det odiskutabelt så att Rasmus Rydén var
den som övertygade mest och är vår i dagsläget mest kompletta målvakt. Robin
Malmqvist gjorde en och annan riktigt bra match (Huskvarna borta var kanske
hans bästa någonsin i Östertröjan) men avslutningen av säsongen lämnade oss
återigen i tvivel. Jag kommer personligen att se Rasmus som förstamålvakt redan
från start i år, återstår att se vad våra tränare tänker. Undviker här att
nämna Veselovsky med vilje, då vi snart troligen sett honom i Växjö för sista
gången.
Vår backlinje har tappat 2008 års mest nyttiga spelare i
Östers IF – Fredrik Bild. Individuellt sett så är det givetvis ett bakslag
förlaget, men hur är det kollektivt
sett? Kan Bilds frånvaro göra att andra stiger fram mer? Nyförvärvet Tobias
Häll har redan visat klass på träningarna, och jag tror att vi inte ska behöva
känna oss alltför oroliga. Tysta Öster
ska nu i alla fall vara ett minne blott.
Störst förhoppning och tilltro har nog Östers supportrar på
vår på pappret så starka forwardsbesättning. Petry gör mål på allt och
ingenting, Axel är tuff och spännande, Matteo är sådär härligt hungrig som unga
spelare alltid är så här års och nyförvärvet Moberg är liksom Petry en
dokumenterad skyttekung på den här nivån. Vad kan gå fel? Jo, även om
Moberg/Petry känns givna som utgångspar behöver det inte innebära att det
kollektivt fungerar för lagdelen. Axel kan faktiskt vara ett bättre komplement
till någon av de två, och Matteo ska vi inte hoppas för mycket på redan i år.
Som vanligt så här års är det mycket spekulationer och
funderingar, men att silly nu i princip är över för Öster (handlar om att lösa
utlåningar av Veselovsky, Nobell och Dotti) känns ändå… silly. Men givetvis på
ett bra sätt som jag redan varit inne på. Ingen kan säga att vårt nya tränarpar
fått något annat än en stabil inledning på lagbygget och bör redan vara långt
framme i spelsystemsfunderingarna.
Liksom oss supportrar. Och även om vi alla nu längtar att
fotbollen ska dra igång i vår stad, så har vi också andra funderingar som är
viktiga. Någon kanske tycker jag är tjatig – men Arenastaden, återigen. Det
positiva beskedet från Anders Franzén härförleden att man nu aktivt planerar en
fotbollsarena igen byttes mot nya tvivel då Bo Frank uttalade i SMP att
Arenastaden fortfarande skall byggas i etapper och att hockeyn är planerad före
fotbollen. Men Elvis har inte lämnat byggnaden och den feta damen sitter
fortfarande i kulisserna och väntar på sin tur att sjunga. Därför är det så
viktigt att vi alla hjälps åt att försöka påverka.
En annan sak som är viktig är nu marknadsavdelningens arbete
i Öster, lite nya huvudsponsorer hade ju inte suttit särskilt fel då vi nu har
ytterligare miljoner att tjäna på varje inskrapad krona. Kämpa Tommy! Och
Tommy.
Tycker för övrigt verkligen att Barncancerfondens logga på
bröstet skulle passa fint att pryda det nya matchstället från Umbro.
Aja.
Tisdag nästa vecka får vi i alla fall en försmak om vad som
väntar oss 2009. Det är dags att vi får ut full kapacitet ur vår spelartrupp
och det är sannerligen dags att vi får jubla på allvar igen och inte ramla på
målsnöret på en frusen skitplan i Jönköping.
The only
way is up. Baby.
//Z
