Man brukar säga att ”om inte berget kommer till Mohammed så får väl Mohammed komma till berget” men det är inte hela sanningen. Är Mohammed bara tillräckligt ihärdig med sina övertalningar och lite lagom full i fan så kommer berget krypande till sist, sakta men säkert.
East Front på huvudläktaren 2008. Smaka på det.
Och fatta, jag missar premiären själv. Hur ironiskt är inte det? I vintras fick jag erbjudande om att hänga på en weekendresa till London; ”vi beställer biljetter nu, hur ska ni ha det?” och så svarar man ”äh vi kör” och hade inte en tanke på att den 20:e april skulle vara premiärdatum för Östers IF anno 2008.
Livet tar sina små krumsprång ibland.
Och ibland tar Östers IF gigantiska kliv.
Som i frågan med huvudläktaren. Många av oss som varit med ett tag har njutit vid de tillfällen då Österhjärtan av alla sorter, former och färger kunnat samlas under samma tak och nu när vi kanske tror att publiksnittet för Östers IF inte direkt kommer att bryta alla barriärer 2008 så var det läge att synliggöra tanken: Den att under en hel säsong få se och stötta Öster under tak med allt vad det innebär.
Uppgörelsen är en seger för East Front, men också en seger för Öster. En morot som gör säsongen 2008 lite roligare för oss som går på icke-elitfotbollsmatcherna, en känsla av magi liksom… svävar i rummet.
Kul ska det bli alltså. Minst sagt.
Genrepet nu avklarat, och trots en knapp förlust så brukar jag faktiskt gilla när det ser lite sådär lagom ut på försäsongen. Vi har inte blivit utspelade av något lag, gjort lite lagom med såväl spelmål som mål på fasta och haft ett hyggligt bra försvarsspel. Fine. Räcker så för mig. Sätt igång nu bara, vi är redo när vi måste vara det.
Jag grämer mig bara att jag inte fått se Schenkas 4-3-3 ännu, annat än på träning. Det känns spännande, som att motståndarlagen i ettan kan få lite grubblerier i skallen när vi anfaller brett – men systemet kräver stenhårt jobb av ytterforwards så att de inte hamnar i ingenmansland. Upp, upp, ner, ner – likt förrymda illrar från en nerbrunnen minkfarm – ska de löpa. Och slutar de med det ska de bytas ut mot nya. Stenhårt jobb över hela plan, och vi blir svårstoppade. Motsatsen och vi kommer inte att göra ett enda mål annat än på fasta + bli sårbara bakåt.
Vi har sett såväl positiva som negativa konsekvenser av 4-3-3 genom åren. Men faktum var att i SE 2005 var vi oerhört svårslagna och spelade den försvarsmässigt bästa fotbollen på flera år, men ofta kunde det kännas att målen kom billigt och inte så mycket via teknisk överlägsenhet. Det var mycket straffar (hej Macke Jonsson) och konstmål (hej John Pelu) men inte så mycket rysk klapp-klapp om man så säger.
Och jag tror inte Schenkas filosofi tillåter något annat än det. Egentligen. Kanske har ryssen blivit aningen mer lik svenska tränare – lite mer lagom – på gamledar, men får han se ett Öster som tråkar ihjäl motståndarna så blir det inte rysk banantårta i omklädningsrummet efter matcherna. Njet tavaritj.
Slutligen är jag nödgad att meddela att Fotbollsmåndag på TV4 Sydost läggs ner om några avsnitt. Ledsen för det Staffan. Viljan fanns där, kan man åtminstone säga.
Inte bara med tanke på ovanstående program men media håller på att gå totalt överstyr åt helvete i det här landet. Förstår ni inte vad jag menar? Ledtråd: Alex Schulman.
Just när man tror(nja snarade hoppades) att man skulle slippa läsa om honom mer gör han comeback big time med en obskyr historia som innefattar körledaren Brolle Jr, TV4-chefen Pelle Porseryd och Alex egna SMS som man kan läsa online på humorsajten 1000apor.se. Jo, jag skrev humorsajt – men tvivlar starkt på att någon kan hitta något roligt mellan alla reklambanners som får CPU:n på min PC att gå upp i typ 80% samt den lite lagom insmugna reklamen för Alex hustru Katrins mediastrategiföretag PurePR…
Och får jag se någon på Aftonbladet skriva ett enda ironiskt ord om brittiska tabloider igen så spyr jag.
Suck.
Eder
Z
