På fredag, mina vänner, så ska jag bli riktigt glad igen. Ja alltså, nu är det ju inte så att jag går igenom varje vinter med enbart sånger av Robert Smith eller Morrissey ekandes i öronen, men visst är det liksom nåt som fattas. Något som kan liknas vid ett väderstreck. Något som lägger dit den där sista biten i livets allmänna pussel. Något som kallas Östers IF.
För nu är det ju bara Silly Season. Vissa supportrar älskar Silly Season. Lite som nyåret; ring ut, ring ut det gamla, ring in, ring in o.s.v. Men jag har lätt att hålla mig för skratt. Jag ser en del träningar från träbänken i Tipshallen mest för att man av naturen är lite nyfiken på truppen – men egentligen längtar man bara ut; till en ljum sommarvind, till lukten, till sorlet, till den kollektivt galna björnkramen på Norra Stå när Öster lyckas få bollen i nät. Och för att inte tala om det där magiska att ta en ryggsäck med några kalla pilsner, hoppa på cykeln, trampa till stan och sedan hoppa på en buss mot en bortamatch på valfri ort – alltså jag behöver det där.
Nu bryts abstinensen och tristessen, om än bara för en kväll. Öster spelar den sedvanliga matchen mot SR Kronobergs Länslag och det betyder egentligen ingenting , lär kanske vara tämligen tomt på läktarna om nu folk inte blir lite extra nyfikna på den lokala satsningen från rödblåtts sida – men det är i alla fall match och det är Öster. Och sen, efter matchen är det fredagskväll och jag känner att den får nog allt ta och spenderas i Växjös uteliv med några likasinnade dårar. Magnifikt. Jag kommer att vara en ny människa på måndag, oavsett om Länslaget gör om bedriften från förra året och besegrar Öster eller inte. Shit the same.
När man tänker på det blir det svårare att skilja länslaget från Öster. Värvningarna som gjorts hittills är alltigenom från den sydöstra delen av Småland; Rasmus Rydén (Växjö), Fredrik Petersson (Smedby), Daniel Petersson (Växjö) och Thorallur Einarsson som vi faktiskt – med lite bara för att i bakfickan – kan räkna som Växjöit.
Och lägg därtill att heta diskussioner pågår med Daniel Svensson (Markaryd) och Enes Smajlovic (Älmhult/Ljungby). Ivan Vasilj (Rydaholm) och Henrik Nilsson (Orrefors/Kalmar) närmar sig också beslut.
Snacka om länslagsmöte på allvar, goddammit!
Men jag måste också få credda vår förening East Front lite. För nu är det hög tid att betala medlemsavgiften för 2008! Inom en snar framtid vankas det en fullsmäckad Öster News (jaaaaaa) och det vankas en splitterny webshop. Framåt mars/april kommer vi även att textrapportera Östermatcher här på eastfront.se – och det kommer helt unikt att ske i kombination med en ny chat där våra utomsocknes kan samlas. Och därtill: Ett högintressant årsmöte (troligen i mars) där vi tillsammans kommer att slå fast att ryktet om vår död är lika överdrivet som en krönika av SMP:s f.d. sportchef Johan Persson…
Ni märker kanske av mitt euforiska humör i afton, tacka länslagsmatchen och Magnus Johansson – en tyvärr allt för okänd och bortglömd artist från tidigt 90-tal – för det. Orden i mellanspelet i låten Här kommer morgonen är lika enkelt vackra och tänkvärda som Schenkas trianglar*, lyssna bara på följande rader:”Det är ingen film som rullar nu
Det är bara jorden som snurrar ju
Så lägg dina pengar på små, enkla saker
Och ta din trumma med opp på taket
Och låt den prata över hela stan
Det är inget fel i att bara vara glad”
Det är bara jorden som snurrar ju
Så lägg dina pengar på små, enkla saker
Och ta din trumma med opp på taket
Och låt den prata över hela stan
Det är inget fel i att bara vara glad”
Vi ses på fredag.
//Z
* Någon har mailat och frågat om vad jag egentligen menar med Schenkas trianglar, och det förklarar jag så gärna. En del i Schenkas tänk är att man som bollförare alltid ska ha två bra passningsalternativ. Drar man streck mellan bollföraren och de två alternativen får man alltid en – triangel. Man kunde stundtals under träningarna 2001 och 2002 höra Schenka skrika ”trianglar, trianglar” och därav bildades begreppet…
