Det är alldeles tyst i den snöfria men frostiga decembernatten, och en ensam siluett smyger fram utanför de ensliga husen. Han bär en sliten rock, en tung säck över axeln och har vandrat länge, länge.
Det rödblåa kråkslottet står ensamt, fjärran från de nybyggda lyxvillorna och de nyrenoverade renässanshusen en bit bort. Dess slitna men stolta fasad minner om stora tider, och när vandrarens blick söker sig mot den nu till synes igenvuxna trädgården innehållande decembers avlövade och frostade träd så kan han årstiden till trots nästan känna värmen från ljumma sommarkvällar i bersån; med dans, skoj och glam från glada människor. Han ryser av lika delar välbehag som sorg. Han är framme.
Dörren knarrar eländigt men öppnas när vandraren trycker ner mässingshandtaget. Efter några minuter har han lokaliserat en stolt, men sett till utsmyckningen eländig julgran i slottets vardagsrum. Julgransbelysningen är släckt, men tänds till sist med ett sprakande när vandraren sakta vrider om de dammiga lamporna, en efter en.
Vandraren letar i sin säck och tar upp ett paket som är prytt av en märklig tofs istället för snören. För första gången ikväll spricker hans torra läppar upp i ett leende när han läser följande rim:
Här är en kille som skulle varit i smöret
Om han inte så ofta tappat humöret
Men 2008 är allt gammalt groll förgätet
Då han nu fokuserar på att hitta nätet
Om han inte så ofta tappat humöret
Men 2008 är allt gammalt groll förgätet
Då han nu fokuserar på att hitta nätet
Leendet blir än vidare, och han kväver en fnissning när han lägger tofspaketet under granen och läser rimmet på nästa paket som ska hamna under granen. Det är rött med vita snören:
Vår tränare till Brasilien nu farit har
Några talanger vi åt er kanske lämnar kvar
Och efter några säsonger i östsmåländsk dur
Kan vi glädja er alla – nu åker vi ur
Några talanger vi åt er kanske lämnar kvar
Och efter några säsonger i östsmåländsk dur
Kan vi glädja er alla – nu åker vi ur
Vandraren får en idé, letar i sina fickor, hittar till sist en bläckpenna och skriver dit en extra hälsning direkt på paketet:
Här en extra hälsning från mig, nissen
Ni vet hur det blir, ni syns i hissen
Ni vet hur det blir, ni syns i hissen
Med en lycklig suck lägger han det rödvita paketet under granen och ur säcken tar han så upp ett annat elegant guldfärgat paket från ett känt svenskt säkerhets- och vaktbolag. Även de har rimmat, och vandraren läser följande rader:
Kära supportrar, håll nu inne med hyssen
För nu så släpper vi taget om ryssen
Se nu till att han stannar hos er några år
Så att Smålands finaste fotbollslag sin upprättelse får
För nu så släpper vi taget om ryssen
Se nu till att han stannar hos er några år
Så att Smålands finaste fotbollslag sin upprättelse får
Ljud hörs nu från ovanvåningen i kråkslottet och vandraren skyndar sig att placera ett paket som tycks komma från den lokala tidningens sportredaktion:
Vi tänkte att ni i år haft en hemsk säsong
Och att väntan nu i vinter blir tråkig och lång
Vi skaffade en annan sportchef och krönikör
Så nu slipper ni alla svartvitrandig honnör
Och att väntan nu i vinter blir tråkig och lång
Vi skaffade en annan sportchef och krönikör
Så nu slipper ni alla svartvitrandig honnör
Vandraren känner sig glad över att han kommit ihåg att förlänga sin prenumeration och lägger raskt det sista paketet med rim under granen. Det är ett flott paket med adressat ända från Norge – men budskapet i rimmet är tvetydigt:
Till alla fotbollsälskande Växjöbor
Vi tänkte faktiskt bygga åt er en arena så stor
Men nu är vi till salu så vi får se hur det blir
Kanske kan kommunen ge er en träningsplan i Skir?
Vi tänkte faktiskt bygga åt er en arena så stor
Men nu är vi till salu så vi får se hur det blir
Kanske kan kommunen ge er en träningsplan i Skir?
Nu har ljudet från ovanvåningen förbytts i ett sorl och vandraren inser att han håller på att bli upptäckt. Snabbt hastar han ut ur huset, men stannar till när en lika vacker som märklig sång når hans öron. Sakta vänder han sig åter mot kråkslottet och ser mörka siluetter stående på husets balkong, endast upplysta av månens och stjärnornas kalla men avslöjande ljus.
Gläns över Växjö stad
Stjärnor från fjärran
Reste till Österland
Utan sina hjärtan
Stjärnor från hemmavid
Leder ej bort, men hem
Stjärnor från fjärran
Reste till Österland
Utan sina hjärtan
Stjärnor från hemmavid
Leder ej bort, men hem
Supportrar och ledare
Följer oss gärna
Strålande Öster
Strålande Öster
Följer oss gärna
Strålande Öster
Strålande Öster
Vandraren torkar en tår och vinkar åt församlingen, innan han hastar vidare. Uppdraget är slutfört. Julen är här, en i sanning God Jul.
//Z
