Krönika: Pål the Wall Lundin

Ända sedan Pålle nitade sin sista krogvakt i Växjö och drog till Ofxord för en välförtjänt mer lukrativ karriär i utlandet så har man börjat inse att den tiden är förbi; den typen av spelare kommer aldrig mer att nå elitfotbollen utan han kommer att sållas bort redan i tonåren av nitiska ungdomstränare som kräver ett uppförande för att han ska vara kvar i laget. Råtalangen till trots.

Pålle var landslagsmässig under Tommy Svensson. "Tommy ser honom i rätt matcher", brukade man lite sådär Växjöitiskt säga på huvudläktaren – men sanningen är att Pålle var riktigt, riktigt bra. Ravelli hade dock rutinen och därefter fanns ju Bengt Andersson m.fl. – men Pålle var hela tiden med i diskussionen. Trots sin då låga ålder.

Det var kort sagt en målvakt som inte lämnade någon oberörd.

Och jag vill trots den lite ironiska inledningen inte gräva ner mig i de säkert hundratals historier som finns gällande Pålles bravader utanför fotbollsplanen utan bara konstatera att i min värld, när jag växte upp med Öster så var Pålle och Labbe (Claes Green) hela grejen. Det brukade sägas att Öster hade allsvenskans klart bästa målvaktsbesättning och det var faktiskt också sant i mitten av 90-talet. Två unga heta killar som vågade, och som hade hjärta för sin förening.

Nu är Pålle tillbaka igen. Jag vet inte om han får stå mot Sundsvall. Men jag kan inte låta bli att tänka på om… ja OM det blir verklighet… då blir den här säsongen för evigt ihågkommen som något av det galnaste Öster någonsin tagit sig för. Och vi trodde den tiden var förbi, inte sant?

– Minns du Öster 2007?
– Minns? Jodå. Vi spelade skitfotboll och sladdade i Superettan, hade en angolansk landslagsman i truppen som inte fick spela, en tjeck som slog bäst frisparkar i svensk fotboll, en jamaican som sjöng på träningarna och vilade sig på bänken istället för att värma upp i halvtid, en EF:are som gjorde A-lagsdebut i tävlingssammanhang och Pål Lundin som gjorde comeback som 43-åring…  Tro fan man minns!
– Det var tider det.

Men jag vill säga så här, samtliga av våra normala samarbetspartners är indragna i botten- eller andra streckstrider och kan inte avvara sina bästa målvakter så här års. Det har jag full förståelse för. Och jag har också full förståelse att man inte vill värva något konkret på så lösa grunder som det faktiskt gäller. Robert Veselovsky lär inte ha fått sin sista varning i år, men iallafall – att värva en fast målvakt nu, under brinnande säsong är ett värre lotteri än valfritt pyramidspel…

Och Pålle är för mig mer än välkommen. Kanske kan hans närvaro betyda en gladare spelartrupp (det ÄR en rolig jävel) samtidigt som han – när han kände för det – var en riktigt, riktigt bra målvakt. Säkert även fortfarande. Bra så. Sen får Stille och Wibrån se honom på träning, och om de vill och Pålle själv orkar så – självklart – annonsera Cirkus Lundin, smäll upp tältet och kör igång.

Men igen alltså… vilken grej. Öster är inte beigea, vi är röda och blå. Nu bevisat.

//Z