Det vackra vårvädret fortsätter, Värendsvallens A-plan var magnifik och Öster noll-nollade ett Kalmar FF med ambitioner. Fotbollen är här igen för att stanna åtminstone några månader, gott folk. Och Växjöborna gör klokt i att inte missa för många matcher med Östers IF i år, för nu vågar jag säga det rakt ut: Det ser riktigt bra ut det här.
”Försvarsspelet ska hålla i sig, medan det offensiva spelet ska börja lossna på allvar.”
Och även om det inte blev några rödblåa mål så infriade sig önskningen… nåja, åtminstone i en halvlek. Men vi tar det från början. Öster startade med följande lag:
Robin Malmkvist
Emin Nouri, Marco Da Silva, Fredrik Bild, Tyler Hughes
Helgi Daniélsson, Figueiredo, Fredrik Gustafson, Daniel Svensson
Freddy Borg, Teafore Bennett
Som ni kan se en ganska väntad startelva i Superettan om två veckor minus Pavel Zavadil. Teever, Göransson och Claesson tvingades lämna återbud på grund av sjukdom vilket gav oss följande bänk:
Robert Veselovsky, Erik Tengroth, Mario Vasilj, Ryan Johnson, Linus Malmborg
”Solklart 0-0” yppade er skribent självsäkert för alla som ville höra på innan matchen, men inledningsvis tydde faktiskt allt på en tråkig eftermiddag. Öster såg lite fegt nervösa ut de första fem, och backade hem onödigt långt varpå Kalmar fick föra spelet. Men det gick ack så långsamt för den allsvenska trätobrodern som inledde utan givna spelare som Fabio och Cesar Santin, och allt eftersom tog Öster över initiativet och spelet i halvleken.
Och det var tre rödblåspelare som gladde riktigt ordentligt i offensiven.
Den första var Helgi Danielsson. Denna isländske elegant gjorde allt rätt så länge han orkade (är ju inte så länge sen han blev friskförklarad efter sin operation) och den andre var planens lilla stora gigant Paolo Figueiredo. Hans passningar satt överallt vart de skulle och flera läckra kombinationer fick Värendsvallens riktigt välbefolkade huvudläktare att sucka hänfört och redan nu drömma om bättre tider.
Den tredje är mannen som konstant går från klarhet till klarhet: Emin Nouri. Från sin högerbacksposition fixade han snygga överlapp med Helgi, inläggen satt där de skulle och hans hårda närskott i 11:e minuten efter en snygg kombo med Bennett förtjänade ett bättre öde.
Utöver de här tre så hade vi ju också Freddy Borg. Freddy slet och kämpade sig igenom halvleken (förresten var det märkligt att plötsligt se Freddy som liten och smidig jämfört med Kalmars backlinje!) och hade några hyggliga skott på mål.
Kalmar hittade faktiskt också rätt med en tjongboll en gång i halvleken. I en duell om den obligatoriskt nerdimpande bollen mellan Ricardo Santos och Fredrik Bild drog den förstnämnda det längsta strået, men den avslutande lobben satt några meter över målet.
Trots ett rejält övertag för rödblått slutade halvleken 0-0, och vi hade en känsla av att KFF underpresterat ganska kraftigt och att de skulle göra det mesta för att vända det i andra halvleken. Så skedde också. In med Fabio och Santin, ut med Rydström – och plötsligt började det för dagen vita bortalaget att spela fotboll. Stundtals blev Österförsvaret ganska hårt ansatt, men några riktigt farliga chanser skapades aldrig – förutom två solklara offsidemål. Men vid bägge möjlighetena hade Öster slutat spela så något egentligt värde ska man inte lägga vid dem.
Men det ska sägas att inte heller Öster lyckades vaska fram de där riktigt heta möjligheterna. Det var bara riktigt, riktigt nära en gång när Da Silva nickar in en frispark mot Kalmarmålet och Fidde Gustafsson kom en halvsekund för sent från att stänka in bollen med huvudet.
I 63:e minuten fick Ryan Johnson göra hemmapremiär och Freddy Borg lämna planen. Det blev en kvalitetssänkning. Vår nye jamaicajänkare blev aldrig riktigt vän med bollen och hamnade på en slags halvdistans mellan mittfältet och Bennet, dock utan att hitta en enda vettig yta att jobba på. Här får vi verkligen hoppas på uppryckning.
Det var ungefär vid den här tiden som det började bli lite grinigt på planen också. Ett frustrerat Kalmar tryckte allt hårdare på mittfältet, och till slut resulterade det i att en av Elmbröderna smällde på Figueiredo så det hördes ända upp på läktaren till Värendsvallspublikens bestörtning. Ett nervöst mumlande ackompanjerat av arga burop ekade över planen, men till sist reste sig Paolo och kunde fortsätta. Skönt var liksom förnamnet…
Den sista chansen i halvleken blev Östers. Nouri slår ett inlägg till Helgi som på halvvolley skjuter nån meter utanför Wastås vänstra stolpe. And that was it.
Östers första halvlek var offensivt sett den klart bästa jag sett under försäsongen. Helgi tillförde en dimension med sin elegans och förmåga att alltid vilja ha boll och vara delaktig, och Borg börjar mer och mer kännas som en 4-4-2 forward och inte bara som vänsterkantforward i 4-3-3. Lägg därtill Bennets initiativrikedom, Gustafssons smarta slitande, Svenssons eviga kämpande och – planens bästa spelare – Paolo Figueiredo så förstår ni själva. Jag satt och tänkte för mig själv: ”…Backman, vart skulle han fått plats?”. Med Pavel Zavadil i truppen igen så… ja ni gott folk. Vad ska man säga?
Jo, jag kan faktiskt plocka fram lite kritik till gänget ovan också. Mittfältarna måste våga ta lite fler löpningar in i straffområdet. Om vi nu har två rappa forwards i Borg och Bennet så måste vi ge dem fler alternativ snett inåt bakåt än… ett, som var det vanligast förekommande. Även noll fanns tyvärr som option. Det räcker inte.
Defensivt sett då? Jodåvars, noll insläppta mot Kalmar FF får man vara nöjd med. Tyler och Da Silva inledde dock lite skakigt, medan Malmqvist, Bild och Nouri var stabila matchen igenom. I andra halvlek var samtliga försvarsspelare med beröm godkända. Och hela laget ska hyllas, ingen föll ur ramen.
Avslutar med en notis om Kalmar. Och ser jag på dem med neutrala fotbollsögon så inser man direkt att det är ett riktigt bra – och stort till måtten – svenskt fotbollslag. Det är stora spelare, stor målvakt… Men spelare som 174 cm Figueiredo bryr sig inte om sånt, det är n&au
ml;r den kategorin spelare finns i motståndarlagen som lag som KFF förvandlas från tungt och effektivt till klumpigt och orörligt.
Kort sagt, en bra match. Nu blir det Kristianstad FF i genrepet, en helt annan matchkategori.
Kämpa på, rödablå.
//Z
