Det talas om Ryan Johnson just nu i Österkorridorerna. Vem är denne Ryan? En playmate till Teafore Bennet eller har han ett berättigande som spetskompetens i truppen? Kollar man med Österfansen på forumet på den här sidan verkar han i alla fall mer än välkommen. Och jag ställer mig i JA-kön, utan att ha sett honom spela en enda minut. Förklarar varför om några stycken, samt att jag listar facit för hur tabellen i SE 2007 kommer se ut till slut.
Jag nöjer mig med att konstatera att endast en skada – Fidde Gustafsons axel/ryggskada – uppträdde och det är egentligen det jag är allra mest nöjd med – ja alltså att inte fler skador uppstår, missförstå mig rätt. För när man spelar de första matcherna på hårda naturgräsplaner så känns det som att spelarna dunkar i en växel till. Det blir mer allvar, mer kamp än i Tipshallen. Och det hårda underlaget är inte direkt mumma för nertränade muskler och leder. Jag kan förstå att läkare Willstedt och fystränare Pettersson ser de här matcherna med oroligt flackande blickar…
Öster fortsätter att uppträda… stabilt, inte sprudlande. Det är skönt. Dels börjar mina nojor om försäsongen 2004 att försvinna (se min tidigare krönika) och dels så är det viktigt för Östers vidkommande att försvarsspelet börjar fungera på allvar. Det har varit si och så med det de senaste åren. Vi må vara ett spelande lag, men vi kan inte hela tiden inleda våra matcher i underläge efter att ha släppt in ett skitmål på en hörna i 10:e minuten.
Men det där vet ni redan.
Ryan Johnson nu då? Jamaicanen som har ett framträdande i Reggae Boyz, klarat av tre klubbar på ett år i MLS (USA), provtränat med halva Sverige, varit fel spelartyp för Trelleborg, blivit lurad av Bunkeflos sponsorer och som nu förmodligen sitter på ett hotellrum i Växjö och hoppas på en någorlunda stabil framtid – kan han vara nåt?
Jag tror faktiskt att Öster noga tänkt igenom den här värvningen. Man har lagt ner kravspecen på den djupledslöpande spelartypen (alltså Bennetkopian) åt sidan, och fokuserat mer på fotbollsspelaren och inte minst människan Ryan Johnson. Hur tänker han? Vad tänker han? Vad vill han? Vad kan han?
Med detta lagt på bordet så tänker man sig nog att Ryan Johnson kan vara en man för startelvan. Och att Ingemar Teever får ännu en spark i baken: Dags att börja producera – annars är du långt ifrån de elva på planen och ännu längre från din efterlängtade landslagsplats. Jag ser en fara i detta, och det är att Teever om några månader blir den andra balten i Östers historia som åker hem med ett sargat självförtroende och krossade förhoppningar. Andrejs Rubins var den första (om ni glömt).
Men fotboll är ingen social verksamhet, som bekant. Skyddsnätet är obefintligt, maskorna är gigantiska.
Om nu Johnson verkligen blir värvad (jag tror att vi redan kan räkna in honom i truppen) så har vi alltså spetsat till anfallet främst genom ett komplement/substitut för Ingemar Teever. Och jag tycker det håller, för Borg och Teever är inte samma spelartyp som många verkar tycka. Borg är irrationell och teknisk, Teever betydligt mer metodisk och nötande. Kanske hamnar Johnson lite som ett alternativ mittemellan de här två herrarna, vilket kunde vara riktigt välkommet.
Men jag ser fortfarande – fortfarande – att vi saknar en djupledslöpande forward. Men detta får vi lösa internt 2007. Det behöver inte vara fel det heller.
Några har mailat och frågat vad jag tror om Superettan 2007. Förra året prickade jag in Öster på kvalplats, vilket är optimalt för ett nervöst neggo som jag själv. Nu finns det inga kvalplatser, då måste jag alltså tippa uppflyttning?
Ja. Följer jag fotbollens alla regler och tittar så nyktert jag bara kan på det här så ska Öster vara en av de tre. Här är min sluttabell:
1. IFK Norrköping
Har nu stor erfarenhet av SE, och har värvat ihop ett respektabelt gäng. Lagets problem har varit instabiliteten, kanske har de fortfarande svårt att hantera sponsorernas och publikens krav? Nej, inte i år. 2007 ångar Peking på mot Allsvenskan igen.
2. BK Häcken
En stabil och lugn klubb. Det händer inte så mycket, men man har en skärpt sportchef, gott om pengar på banken och en gyllene spelarbörs att ösa talanger ur. Frågan man kan ställa sig om man vill vara lite neggo är hur gärna laget vill gå upp? Man har knappast de krav på sig som lag som Norrköping och Öster har. Tror man är beroende av en bra start.
3. Östers IF
Här kommer vi. Superettans vassaste offensiva mittfält, numer ett bra försvarsspel och de många alternativen i truppen känns bra inför en lång serie. Kan dock bli lite för många oavgjorda matcher för högre placeringar, kan sakna en utpräglad målskytt.
4. Ljungskile SK
Också en stabil och lugn klubb som metodiskt blir bättre och bättre. Ångar på respektlöst genom årets försäsong, och jag tror det räcker till strax under toppskiktet. Kompetensen finns där alltså, men konkurrensen är lite för stark i år.
5. GIF Sundsvall
Har fått börja om från början efter respasset i Allsvenskan för några år sedan. Det var en långsiktig negativ trend för Giffarna som vände först efter halva serien förra året. En klassisk och fin klubb som har alla förutsättningar att haka på i toppen, men saknar de där rikigt spektakulära namnen för absoluta toppstriden.
6. Jönköpings Södra IF
Nej det är inte bara hockey i Jönköping med omnejd. Det finns ett grönt fotbollslag med Olle Nordin som tränare som har förutsättningar att bli riktigt bra. Stabilt gäng, men än saknar man det där lilla extra som krävs för toppstrid.
7. Landskrona BoIS
Krisen håller i sig ett år till i Landskrona. Klubben känns fortfarande för turbulent för att blanda sig in i en toppstrid i Superettan 2007, tror på en ganska svajig säsong mellan himmel och helvete. Men inom ett par år &au
ml;r Skånes talangfabrik Landskrona tillbaka igen, var så säkra.
8. Falkenbergs FF
Mittenlag med medel att skrälla. Man vet inte riktigt var man har de gulvita, ena sekunden så känns det som att man bara värvar medelmåttor och andra sekunden att man får de där medelmåttorna att blomma ut… Ett bra fotbollslag är det iallfall, helt klart.
9. IK Sirius
Ett spännande lag från Sveriges fjärde stad. Här finns resurser och kampvilja. Det räcker för att etablera sig i Superettan 2007, kan bli lite skrämselaktigt mot slutet dock – men man reder upp det också.
10. Mjällby AIF
Om det finns ett lag som man aldrig vet var man har är det MAIF från Lister. Svajigt innebär dock oftast mitten, eller strax under den. Saknar fortfarande spelarna som är skillnaden mellan topp och botten, samt att Ekenberg/Sjöfors inte blir yngre. Skador på några av nycklarna oroar också.
11. Örgryte IS
Det är givet. Något av de allsvenska lagen ramlar rakt igenom, och ser man till de tre som fick lämna 2006 så är ÖIS det lag som är klart mest i gungning. Bedrövlig försäsong, och trots miljonerna för Ailton känns inte föreningen stabil alls. Tror att man mycket väl kan ligga på nerflyttning stora delar av säsongen, men lyfter sig till slut.
12. Degerfors IF
De klassiska brukslagen då? Ja, vad ska man säga… Jag tycker inte det ser så ljust ut för något av dem. Degerfors får fira sin 100-årsdag 2007 med nytt SE-kontrakt i alla fall.
13. Enköpings SK
Imponerande de grönsvarta att studsa upp igen så snabbt efter haveriet 2003. Nu blir det derby mot Sirius i Superettan, derbyn är alltid roliga. Eller? Svårbedömda, men har en känsla att de klarar sig kvar.
14. Åtvidabergs FF
De klassiska brukslagen, ja. Peter Swärd som tränare, man tappar sina bästa spelare som t.ex. den spännande Sheriff Suma, Bergström är omotiverad… Jag vill verkligen inte det här, för Åtvid är ett klassiskt och fint gäng – men det blir tufft.
15. IF Sylvia
Ungt, hemtamt och en och annan spelare som blivit över från IFK Norrköping. En charmig och duktig förening, men detta ska inte räcka för Superettan.
16. Bunkeflo IF
Bunkeflo tog en imponerande kvalseger mot Assyriska, men ny tränare och en ospännande spelartrupp… Nej jag tror inte på det i längden. Inspirationen räcker några omgångar, sen sjunker man längre och längre ner i den skånska myllan.
Alltid rödblått, alltid rätt. Och följ med till Bunkeflo vetja!
Eder (Falcao),
Z
