Okej, det lär tjatas i korridorer på skolor och arbetsplatser idag i Växjö: Öster åker ur i år. Och i Kalmar är man säkert glada över den fina soloprestationen av Ari da Silva Ferreira som betydde matchens enda mål. Men I övrigt så konstaterar jag tre saker: Ett – det är inte kört. Två – värva forwards. Tre – vi får en chans till derbyrevansch, och om spelet såg ut som det gjorde igår kan ingen vara säker på någonting.
För visst skulle ju Kalmar krossa Öster, så var det ju sagt. Vi skulle ju inte ha skuggan av en chans. Men faktum är att vi stod upp väldigt bra under hela matchen, en enda försvarstabbe att tala om inträffade och då hade Kalmar spetskompetensen enligt ovan som krävdes för att vinna matchen.
Följande startelva inledde i matchen mot Kalmar:
Björn Stringheim
Peter Wibrån, Marco Da Silva, Fredrik Bild, Emin Nouri
Pavel Zavadil, Fredrik Gustafson, Tomas Backman
John Pelu, Ingemar Teever, Freddy Borg
Här kunde vi se ett tydligt trendbrott, fjolårets mittbacksbar Bild/Da Silva var tillbaka och Gustafsson fick återigen (äntligen) kampera på mittfältet. Wibrån testades som högerback och Teever fick chansen från start. Frågan är om inte det här är det bästa alternativet vi kan uppbringa just nu, när Daniélsson är tillbaka ökar dessutom mittfältskonkurrensen dramatiskt och Jacobsson kan välja att sätta Backman/Zavadil som forward respektive bänk istället. Jag vill nog helst se Zavadil/Gustafson/Daniélsson i nästa match och att hårt kämpande Backman får kämpa om en plats som vänsterback eller vänsteranfallare.
Om själva matchen kan vi inte (och vi vill inte heller) skriva mycket mer än att det spelmässigt var jämnt. Det märktes att inget av lagen ville anfalla sönder sig. Första halvlek är i princip helt jämn. Kalmar lite vassare i inledningen av andra halvlek, men backade hem efter 0-1 och då tog Öster över och skapar faktiskt en del lägen. Och faktum är att det (återigen) bara var några centimetrar till en rättvis kvittering och… utöver det så kunde vi mycket väl fått en straff. Men domare Stålhammars vilda gestikulerande efter en situation där Borg dragits ner i Kalmars straffområde betydde uppenbarligen inspark.
Jo jag vet att det är mycket snack om otur och missflyt i mina matchrapporter och krönikor. Men faktum är att jag inte alls delar de helvetesprofetior som till exempel SMP ståtar med i dagens exemplar. Det finns lag som är ungefär lika dåliga som oss i Allsvenskan, bättre är inte serien. Dock finns det vissa krav för att vi ska hålla oss kvar:
1. Nya offensiva krafter. PC:s kontrakt går ju dessutom ut i sommar, och frågan är vad som händer. Jag vill se två namn – en renodlad forward och en speluppläggare.
2. Att Jacobsson nu inser att Gustafson är excellent som defensiv sweeper framför mittbacksparet Da Silva/Bild. Det spikade igen vårt försvar i många matcher i Superettan, och det kan räcka för Allsvenskan också – förutsatt då att vi gör några mål framåt då och då också.
3. Wibrån som högerback är faktiskt intressant. Jag tyckte mig själv se att Wibbe såg tryggare ut och hade lite mer kul än vanligt. Missförståndet med Da Silva i samband med Ferreiras mål drar givetvis ner betyger, men det var inte alls så pjåkigt.
Jag måste också få kommentera Daniel Svenssons krönika i dagens SMP angående den så kallade läktarmatchen: Creperullar och konfettikanoner i kombination med enkla gutturala ramsor, gääääsp. Konstant sång (även i underläge) i kombination med stil, ja tack.
Smaken är som bekant delad.
