Att sammanfatta Allsvenskan 2006 är hittills ganska enkelt. Det räcker med två siffror och ett bindestreck: 0 – 0. Men nej, jag satt faktiskt inte och gäspade. Istället slets man en aning mellan hopp och förtvivlan, men sinnesstämningen klamrade sig mest fast vid hoppet och därför var man ganska besviken när slutsignalen gick. PC, Borg, Zavadil och Teever var samtliga närmare att punktera nollan än Örgrytes anfallare var – mycket tack vare ett gediget försvarsarbete av Östers fyrbackslinje med de båda ytterbackarna Bild och Tengroth som kanske största utropstecken. Båda var mycket bra igår och Tengroths nästan arroganta respektlöshet är underbar att skåda.
Det här får bli en kort rapport, det är egentligen inte en match man kan skriva så mycket om. Öster gjorde en suverän inledning, en riktigt bra avslutning och däremellan kan man säga att kvalitén varierade kraftigt. Inget av lagen spelade med något större självförtroende som helhet. Men för ett fotbollshjärta som klappar för teknisk fotboll var det svårt att inte applådera ÖIS fina period i början av andra halvlek då man spelade runt på ett tillslag och stressade sönder vårt mittfält. Endast deras uddlöshet framåt och en som sagt rekorderlig backlinje hindrade dem från att vandra hela vägen fram till mål.
Om vi snackar Öster så lyckades vi då som sagt skapa några riktigt bra perioder i matchen, där det egentligen bara var målen som saknades. Effektivt, snabbt vägvinnande spel efter marken och ÖIS hade bl.a. riktigt stora problem med centertanken Freddy Borg – främst under matchens inledande 20 minuter varefter den store skåningen mattades lite. Ytterforwards PC och Zavadil blev dock ganska avskurna från händelsernas centrum och fick väldigt lite bollar att jobba med och när de väl fick det var timingen i passningarna inte helt perfekt.
Östers andra riktigt bra period i matchen kom när man bröt ÖIS alltför positiva tendens i andra halvlek. Helgi Daniélsson tvingades utgå med höftsmärtor, och in i hans ställe kom John Pelu vilket i sin tur skickade ner Pavel Zavadil på mittfältet. Där han faktiskt hör hemma. Jag vet att jag stundtals (likt Jacobsson) ifrågasatt hans fysiska kapacitet men jag erkänner. Zavadil ska lira mitt.
För när tjecken får boll, när han blir en centralfigur – då blommar han ut. Plötsligt kom passningarna till forwards i rätt lägen, och Örgryte fick nästan häpet konstatera att matchen återigen bytt skepnad och springa hem och försvara. Under den här perioden skapar vi en handfull vassa målchanser där åtminstone någon borde resulterat. Om det hade varit en bra dag.
Å andra sidan, hade det varit en dålig dag så hade vi släppt in ett skitmål och förlorat.
Toppar i Öster: Vi måste som sagt framhålla unge högerbacken Erik Tengroth som är så klok, så enkel och gedigen i sitt arbete. Om Freddy Borg är en frustrerad blandras mellan bulldog och terrier är Tengroth en elegant blandras mellan afghan och vinthund… Andre ytterbacken Fredrik Bild har ofta fått mycket kritik, men igår stängde han sin kant på ett bra sätt och gjorde även en matchavgörande, klockren och makalöst vacker brytning på ÖIS Ola Toivonen när han egentligen bara skulle lägga bollen i mål.
Utöver de här två spelarna gör hela laget en faktiskt väl godkänd insats, förutom mittfältet som kom fel i positionerna på tok för ofta för att vi ska kunna sätta ett V framför G:et. Vill också framhålla John Pelus inhopp de sista 20 minutrarna som lovar gott inför framtiden.
