Det krävdes en mängd matcher och en hyggligt stabil direktplats i årets Superetta för att Växjö skulle börja snacka fotboll på allvar igen. Efter segern borta mot Örebro har något hänt i staden. Plötsligt börjar till och med vänner som normalt är måttligt intresserade av fotboll ringa och höra sig för hur man bokar biljetter till matchen mot Åtvidaberg imorgon. Jag hoppas att den känslan jag har stämmer och att vädret håller i sig för isåfall känns det som att vi kan se fram emot riktigt hyggligt med folk på plats.
Traditionellt är matcher under arbetsdagar ingen höjdare publikmässigt för oss, men imorgon kan det alltså bli ändring på det. Jag hoppas att Öster i så fall kan ta tillvara på det extra stödet och vända det till en fördel; det har ibland varit lite si och så med det där. Kanske kan vi i alla fall i och med en fortsatt grön och fin Värendsvallsmatta åtminstone få njuta av riktigt bra offensiv fotboll imorgon?
Endast långtidsskadade Tyler Hughes saknas i truppen; i och för sig råder också en viss osäkerhet kring Ivan Dudic som fick en smäll i Örebromatchen och då tvingades utgå. Men här är truppen i övrigt:
Björn Stringheim, Robin Malmqvist
Markus Jonsson, Erik Tengroth, Marco Da Silva, Fredrik Bild,
Emin Nouri, Peter Wibrån, Denis Velic, Fredrik Gustafson,
Martin Claesson, Pär Cederqvist, Peter Sedunov,
Daniel Svensson, Freddy Borg, John Pelu
Noterbart är att Natus Ponnie nu inte får plats i truppen iochmed Martin Claessons och Freddy Borgs återkomst. Det blir väldigt spännande att se hur Lasse Jacobsson och Nicklas Persson tänkt sig startelvan imorgon. Mitt tips följer här:
Björn Stringheim
Markus Jonsson, Marco DaSilva, Fredrik Bild, Emin Nouri
Peter Wibrån, Fredrik Gustafsson, Daniel Svensson
Martin Claesson, Pär Cederqvist, John Pelu
Den stora tveksamheten gäller den ytterforwardsplats där jag ovan placerat Martin Claesson. Det kan mycket väl bli så att man väljer att sätta in Borg där från start, men då jag vet att man vill ta det lite lugnt med den store skåningen för att inte riskera att han slår upp sin skada en tredje gång så väljer jag att chansa på den rivige Värnamoiten med elektrostatfrillan istället. Om nu Dudic skulle kunna spela så kan vi få ett anfall enligt Cederqvist – Dudic – Pelu också.
Annars så är det ju så att Östers tre senaste segrar varit arbetsditon; med ett glänsande mittfält, stabil backlinje och en pånyttfödd Björn Stringheim i målet har vi nu vägrat släppa in mål tre matcher i följd. Jag har varit inne på det tidigare i krönikor här på sidan, men det är just den stabiliteten och lagandan som får mig att känna stor tillit inför slutet av säsongen. Visst kan ett lag som Åtvidaberg slå oss, men vi kan åtminstone numer vara hyggligt säkra på att vi inte viker ner oss helt imorgon.
Åtvidaberg ja. I en mycket speciell semifinal mot ärkerivalen Norrköping så lyckades man till sist vinna med 1-0 efter en underbar prestation av Yannick Babupa. I seriematchen innan vann man med klara 3-0 över Falkenberg och presterade då enligt uppgift riktigt bra fotboll, och vi vet så väl att man aldrig får räkna ut ett lag med spelare som bl.a. rutinerade Kristian Bergström och sevärde Pontus Karlsson i truppen.
I min förra krönika pratade jag om att vi ska glömma allt voodoo-vidskeplighet-trams. Men en sak viker jag aldrig undan ifrån, och det är att under hela återstoden av serien ha med följande enkla rad i samtliga krönikor; dels som en hyllning till Stig Svensson, dels som ett sätt att lugna mina och alla andra luttrade Östersupportrars nerver inför slutet:
En match i taget.
Vi ses på Vallen. Alla ska dit, till och med din granne.
