Många har säkert lagt märke till oss. Vi har sedan uppkomsten nån gång i vintras hela tiden dragit fram i växande skala. Med avarter från Waldorf och Fagrabäck i de främre linjerna har ledarskapet i denna utbrytargrupp varit järnfast. Man har spridit skräck och fasa i motståndarnas supportrar på resorna runt om i Superettan-Sverige under våren och sommarens gång. Och nu har nu EF Valp nått sin första höstspurt någonsin. Det är en fantastisk känsla.
Det är ju nästan så man får lite Goonies-vibbar. Detta tidlösa äventyr där kamratskapen, lojaliteten och den gemensamma målsättningen att nå guld alltid är centrala faktorer. Känns parallellerna igen? Hjärtat är inte rött av en slump.
På Nordstans gator i Götet har vi mötts av motgångar. Men detta bara för att sedan färga Gamla Ullevi till en rödblå fästning i vacker symbios med GAIS-lodisar som skamset lommar hemåt. Hur kunde någon tro att makrillsstimmet skulle kunna rubba Öster två gånger på en säsong? 9-0. EF glömmer aldrig (inte heller EF Valp som troligen åkte runt på sina trehjulingar och sög på tummen av förtjusning det året).
I skrivande stund är det förresten inte mer än ungefär två timmar till avspark på Råsunda. AIK – GAIS. Två förkortningar som ska göra upp om vilken kustremsa som kan klassas Sveriges fram- respektive baksida. Allt medans fotbollshjärtat alltjämt ligger mitt i den småländska granskogsidyllen. Ack ja, låt de hållas.
Tycker förresten att det är smått skandalöst att Davis Cup förlagts till Indiska New Dehli. Med en luftfuktighet på 130%, och en olidlig temperatur på 87 grader celsius, är förhållandena till bra tennis där lika goda som förutsättningarna till bra fotboll på Fredriksskans.
Kalmar ja. Och kånkelbären, som är så i gasen över att äntligen ha fått se sitt lag vinna med lite större siffror för en gångs skull. Jag kan försäkra att det hade räckt för Öster att ställa upp med Denis Velic och Fredde Bild för att köra över dagens Assyriska med samma siffror. Så, alla kalmariter, samla er för en stund och betänk att Öster kommer krossa er nästa år. Jag drar på smilbanden bara jag tänker på Dedé vs Pelu i anfallsmatchen. Om den lönnfete brassen är kvar i tångstinkade KFF då, vill säga.
