I can hear boys in the girls room
Hear girls in the boys room, running around
I can hear girls in the boys room
Hear boys in the girls room, running around
Först var det friidrotts-VM och jag satt mer klistrad framför min grå plasma-tv än någonsin tidigare. Blev helt förstörd av lycka när min landsman Andreas Thorkildsen vann silver i spjuttävlingen och ganska glad när Kajsa Bergqvist vann guld i höjdhoppet, att Klüft, trots sin fotskada, skulle vinna i sjukampen såg jag som lika självklart som att hennes sambo skulle börja grina för att hon vann och inte han, på något vis har han gett dagisrättvisan ett ansikte i år igen. Blev förvånad när både Holm och min tjeckiske favorit Jaroslav Bába slogs ut till förmån för Krymarenko, en tröttögd blondin från Ukraina, som likt en kanariefågel på flygövning seglade över staven utan problem – och kammade hem guldet.
På hemmaplan var det Karl-Oskardagarna och jag roade mig smärre kungligt i den iskalla staden genom att slabba i mig varma drinkar på De Luxe för att hålla kroppstemperaturen på någorlunda normal nivå. Mellan drinkarna var det dessutom konsert på Stortorget, Surrounder, ett band jag missade en kvart av, Esther och Melodiklubben – storartat! Diggade som alltid Esther både på torget och under deras minispelning på De Luxe senare under kvällen, de tuffa röda kläderna gjorde lika stor succé som dansen på scenen och låtarna som spelades.
Föga oväntat att jag inte stod längst fram och spräckte alla mina revben den här gången också när Melodiklubben spelade, hamnade i ett skyltfönster på SEB istället. Alla växer vi ifrån varandra och finner andra Växjöband som bättre, fast de blå lamporna som lös upp scenen under Melodiklubbens konsert var väldigt fina och Electric och Boys in the girls room var väldigt bra.
Nä fy fan, börjar likna en blandning mellan en sportjournalist och en musikrecensent. Inte min avdelning, som de brukar säga på stormarknaden. Över till något helt annat som jag förväntas vara bra på:
Alla var vi glada över att Öster hade vunnit/spelat oavgjort sex matcher på rad, det gick så långt att jag tom skröt för en kalmarit – och så förlorar de, qué?! Potřřebuji přřekladatele* av samtliga matchrecensioner, för jag kan bara inte fatta hur det gick till när tvåan fick spö av fyran, ren röta att andraplatsen inte förvandlades till något
sämre. Är inte så ovanligt att det blir så här, men nästa match bör ändå inte bli en repris, då vill vi se vinst, och då talar jag inte bara för mig och mitt jätteego, utan för alla.
Shame on you, Mr. Rydström, shame on you:
http://www.aftonbladet.se/vss/sport/story/0,2789,684934,00.html
(Fast han kan ju iofs få rätt när han menar att storklubbarna har fler
fördelar än småklubbarna)
*Det är tjeckiska och betyder: Jag behöver en översättare
