Öster. AIK. GAIS. Norrköping. Degerfors. Åtvidaberg. Mjällby. Välkomna ska ni vara allihop till nästa års Retroetta – som klippt och skuren från ett 60-tal, 70-tal eller 80-tal i ditt minnes korridorer! För att göra upplevelsen komplett kräver jag nu att åtminstone alla ovanstående lag väljer matchställsdesign i klar retrostil. Jag tänker mig till exempel en kombination av de tajta 70-talströjorna som avslöjar allt med 80-talets Adidasshorts som slutar ca 1 cm nedanför de genitala delarna…
Nu är det alltså klart att AIK vandrar neråt nästa år, vilket var den sista pusselbiten som krävdes för Retroettan eftersom det blev klart att klassiska Degerfors och Mjällby tog steget upp från Division II. Lite miniretro är det också att det tredjelaget från tvåan är Ljungskile, laget som hittills kommer närmast boken om Åshöjdens BK i verkligheten. Retrovarningen försvinner dock en bit genom att man numer skippat prefixet ”Panos”…
Det är dessutom sjukt spännande om vi får tillbaka Assyriska, eller om något annat lag från dagens allsvenska hjälper till med extra stjärnglans för Retroettan. Helsingborgs IF kanske skulle vara något? Laget som var så starkt under t ex 30-talet att Öster ryktas ha valt sina röda tröjor p.g.a. av dem (när vi inte fick ha kvar våra gula längre). Örgryte har ju varit med sen man började spela fotboll i Sverige dessutom. Örebro och Sundsvall kanske inte är direkt dödsretro, men duger väl ändå. Men jag vill inte åka till vare sig Eyravallen eller Sundsvall Park Arena 2005 då det handlar om mardrömsarenor för Östersupportrar (eller för alla andra som uppskattar spelet fotboll).
Vi står inför Superettans roligaste år någonsin. Inte ens år 2000 då vi mötte lag som DIF och MFF slår ut detta startfält. Jag kan redan nu avslöja att det kommer att läggas oerhört mycket mer mediafokus på Superettan, och att den utökade tid och plats vi får media troligtvis sker på bekostnad av damfotbollen som jag tippar sett sitt sista stora år i rampljuset. I alla fall tills nästa VM. I och med att vi fick ner Lennart ”Fat Cat” Johanssons AIK så kan ingen längre ignorera Superettans existens. Förmodligen inte ens TV4 som skulle tjäna en hel del tittarsiffror på att sända Retroettan-matcher på Tipslördag istället. And people mean money and money makes the world go around. Kom ihåg var ni läste det först.
Det som också blir högintressant är att se vilka lag som har kraften att satsa. AIK dras med miljonförluster, och måste förmodligen göra nyemission för att skrapa ihop fler pengar. GAIS har knappt hämtat sig från sin division II-ekonomi, men kanske kan man få upp huvudet över vattenytan i år. Norrköping verkar ha fått pengar från någonstans. Trelleborg (som jag inte nämnt i retrosammanhanget av olika anledningar) kanske kan få några miljoner till från Mr. Äger-Stort-Gummiföretag. Och så har vi då Öster, som enligt uppgift nu ska starta bolag, jaga miljoner och få till det där allra sista som lyfter oss upp till allsvensk klass. Den som lever får se.
Jag talade dessutom om Åshöjden innan. Varför skulle inte lag som Degerfors eller Mjällby göra som GAIS gjorde i år och utmana åtminstone om en kvalplats? Eller Ljungskile? Åtvidaberg gick ju hyggligt redan i år. Och som ett gammalt Superettaordspråk lyder: Räkna aldrig bort Frölunda.
Kanske inte pengarna, de stora satsningarna och antalet supportrar betyder så mycket trots allt? Kanske det handlar mer om att ha rätt tränare, rätt spelare och rätt inställning för uppgiften? Möjligen handlar det om en kombination av alltihop. Troligen är det så.
Men jag vet i alla fall en sak: 2005 blir det roligaste året i Superettan hittills. Välkomna upp Degerfors, Mjällby och Ljungskile. Välkomna ner AIK och Trelleborg.
