Så har vi kommit till del 2 i eastfront.nets avslöjande artikelserie om språkbruket i EF. Vad är det för skillnad mellan ”vanställd” och ”särställd” egentligen? Är ”skämme” ett fult ord? Och varför i hela friden muttras det ibland om ”surbukar” på Norra Stå? Och vilka fraser ligger den i EF-kretsar så välkände Karl-Erik (bilden) bakom egentligen?
Frågorna är många, artikeln inte så lång som den borde vara. Inte alltid är heller kunskapen helt korrekt, men det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat så vi kör på ändå.
Den trogne EF:aren finner sitt språk i såväl artiklar från medlemstidningen Öster News, forumet på eastfront.net samt under matcherna. Och när det gäller utvecklingen av språket (en ständigt levande utveckling) så är bortamatcher med väldigt få resenärer på (d v s minibuss- eller personbilsresor) extrema i just det hänseendet. Just det här med det speciella språket och skrivarkulturen är en väldigt specifik del av EF, som bör vårdas då det ger oss en särart… se där, nu slank det med ett EF-uttryck av bara farten. Nuff said.
Art-orden: ”avart”, ”särart”
Ordet ”avart” är kanske det allra mest använda ordet inom EF överhuvudtaget. Exakt var och hur ordet kom in i EF är svårt att svara på, men en misstanke är Öster News-spåret. Betydelsen då? Kan vara både negativ och positiv bemärkelse, beroende på vem man uttalar det om. Uttalar man det t ex om en medsupporter så är det ett beundrande uttryck som betyder ungefär ”lagom galen själsfrände, kompis, kamrat” medan om det handlar om en motståndarspelare eller en domare så kanske det får sin rätta innebörd… ”Särart” är en lite beskedligare variant på samma tema. Man kan även få höra uttrycket "för avarten", vilket man kan jämställa med "för helvete".
Buk-orden: ”buk”, ”bukmarsch”, ”surbuk”, ”gravbuk”
Buk-orden är lite speciella. En ”buk” inom EF kan vara vilken supporter som helst, men man kanske använder det oftast i samband med en ”bukmarsch” som är när man tar av sig tröjan i ren glädje, blottar buken (logik eh) och marscherar runt på läktaren glatt sjungandes. ”Surbuk” är mindre smickrande, betyder väl ungefär ”person som gnäller p g a magsyra” och är kanske främst ett populärt uttryck om säkerhetsvakter och vissa säkerhetsansvariga. Även andra läktarsektioner på Vallen kan få sig en släng av sleven; ”surbukarna på huvudläktaren”. ”Gravbuk” kan man höra ibland inom EF, och även om jag inte har någon exakt förklaring så misstänker jag att det helt enkelt är en slags variant av ”surbuk”.
Ställd-orden: ”vanställd”, ”särställd”
Beskrivande ord som trots den egentliga betydelsen mestadels är positivt i EF-kretsar; ”resan var helt vanställd” betyder alltså att det har varit en väldigt lyckad resa i sann EF-anda, och ”han är vanställd” betyder således ungefär att personen i fråga är en sann EF:are. Men riktigt så enkelt är det inte, för ordet kan vara negativt laddat och då handlar det kanske t ex om en supporter som gått över gränsen eller en domare som dömt galet. Man får gå på kroppsspråket och ansiktsuttrycket här helt enkelt… ”särställd” precis som ”särart” ett beskedligare ord på samma tema.
”Skämme”
Ordet ”skämme” förtjänar ett eget stycke, och är även det tvetydigt likt ”avart” ovan. Får man höra frasen ”Skääp dej skämme” (på kronobergska, med väl maskerat r i Skärp) om sig själv så har man antagligen gått lite för långt på ett eller annat sätt. ”Era skämmen” eller ”ditt skämme” är också vanliga fraser som förekommer där innebörden är helt beroende av vem det sägs till och i vilken situation det används i. Själva ordet ”skämme” får man väl lite ansträngt förklara enligt ”en person som borde skämmas”…
”Nja X”
Detta lilla ord är ohyggligt svårt att förklara. Det förekommer väl oftast i samband med rå ironi (som är så viktigt i EF-kretsar) och det finns alltid ett ord, en person eller en fras bakom som t ex i följande fall: ”Nja Österfotboll”, ”Nja Simba” eller ”Nja festligt, folkligt, fullsatt”. Vad betyder det då? Egentligen ingenting, utan det är mest till för att markera ironi. Som i fallet ”Nja Österfotboll” så är det t ex en klar markering att laget inte spelar Österfotboll, i fallet ”Nja Simba” så markerar man att personen ”Simba” gjort något uppåt väggarna (eller så vill man bara retas lite med vederbörande) och i fallet ”Nja festligt, folkligt, fullsatt” så markerar man att den efterföljande frasen inte riktigt stämmer in med verkligheten…
”grann”
Ordet ”grann” är inget ord som är specifikt för EF, men det används ändå så pass ofta samt att Östersupportrar från uppåt landet kanske inte känner till ordet så bra. ”Grann” betyder i sig ”fin, snygg, vacker” (och är väl en slags förkortning av ordet ”grannlåt”), men i EF:s lilla sfär så kan man ofta höra det t ex i frasen ”de var inte grannt, dö” med betydelsen ”det var inte vackert, du”.
”vann”, ”blannevann”, ”späe”
EF influeras ofta av en del klackmedlemmar från Skånetrakten, varifrån i alla fall de två första orden härstammar. ”Vann” är alltså i det här fallet ”vatten” medan uttrycket ”blannevann” signalerar någon form av dryck att spä ut groggen med (läs ”blandvatten”). ”Späe” är också ett sydsvenskt ord (kanske t o m kronobergskt) som betyder samma sak som ”blannevann”. Man kan höra de här orden väldigt ofta på bortaresor av någon anledning…
”Hao ska de gao te”, ”Bjöu´an på medda å skecka hem´an”
Två fraser man väldigt ofta hör i klacken, och bägge har samma usrprung: Karl-Erik (se även Del 1 i denna artikelserie). Denna trogne Östersupporter har en omisskännlig sydsmåländsk dialekt som kopieras i uttalet av fraserna. ”Hao ska de gao te” är den vanligaste och kan även ingå i språkligt totalt inkorrekta fraser som t ex ”Men hao ska de gao te att vi ska ta tre poäng idag?”. ”Bjöu´an på medda å skecka hem´an” är ett uttalande som föddes i samband med en testspelare som K-E inte var särskilt förjust i. Detta snappades upp av EF, och används nu allmänt om spelare som gör dåliga insatser.
Det här var alltså Del 2 i denna artikelserie som kommer att ha tre delar. I den sista delen kommer vi att ta en djupdykning i språkröret och den stilbildande medlemstidningen Öster News och analysera dess skribenter, artikelinnehåll och annat. Följ med oss då.
