Vad kan man egentligen säga efter en sån här match? Nervöst och nerverna utanpå kroppen i första halvlek, och ett Öster som spelar ut hela registret i 40 min i andra… Och att bara få se Daniel Petersson (bild t h) göra en revival av den form han hade under 2002 kändes som den allra bästa hjärtmedicinen ett Österhjärta kan få.
Det märkliga med den här matchen var att den inte ens var särskilt bra i 50 minuter. Sen lossnade det, och det rejält. Men vi tar det väl från början…
Öster ställde upp med följande lag:
Green
Jonsson, Thor, Gorkss, J Karlsson
Petersson, Wibrån, Gustafson, Svensson
Cederqvist, Ottosson
En kopia av uppställningen från Häcken senast med den enda skillnaden att Fidde Gustafson var tillbaka efter sin förkylning. Men från början av matchen så såg det faktiskt ut som Öster hade elva helt andra spelare på plan, för om det var bra från början borta mot Häcken så var det ganska undermåligt idag.
Vi inledde rätt virrigt mot ett Friska Viljor som gjorde sitt bästa för att pressa Öster vid uppspelen och däremellan dra ner tempot till en nivå som inte hör hemma ens i Superettan. Trots detta så kunde vi i den 11:e minuten ta ledningen när Otto hittar Svensson med en finfin passning som blekingen tåar in precis förbi målvakten. Kanske trodde vi att detta skulle vara matchförlösande – men halvleken fortsatte i en slags kombination av avvaktande försvarsspel och lågt bolltempo tillsammans med några bra saker som främst ovan nämnde Svensson och Cederqvist låg bakom. Friska Viljors Ibrahim Atiku är en kul spelare, och han låg bakom de gulsvartas hetaste chans att kvittera, men chansen studsade som tur var strax utanför Östermålet.
Andra halvlek (och lugna er, snart kommer jag till grannlåten) inleds i samma anda som den första, med en viktig skillnad – plötsligt spelar vi försvarsspel över hela banan och vinner bollar högt upp. Det ger resultat nästan direkt. Ottosson blir nergjord strax utanför straffområdet till höger, och en viss Daniel Petersson stegar fram för att lägga den. När han tar upp sin ansats så tänker flera av oss högt att ”hur ska han kunna knorra in den där?” Men Danne P har inte tänkt att knorra den. Han drar på med sträckt vrist ett lika spikrakt som stenhårt skott som borrar sig upp i målvaktens högra kryss. Ett fantastiskt mål! Hade någon inom media intresserat sig för Superettan så kunde set mycket väl blivit årets mål i denna serie.
Nu, mina vänner – nu ändrar matchen skepnad. Vi får se tokoffensiv Österfotboll när den är som vackrast med ett riktigt fint kantspel, blandat med fina insatser av försvaret som effektivt neutraliserar de få gånger FV har bollen på Östers planhalva. Markus Jonsson – som på nytt gör en bra match som högerback – gör sedan en soloräd och kommer ända in i straffområdet varpå han fälls. Domaren pekar på straffpunkten, och Mac är lika säker som han brukar vara. 3-0 till Öster.
Strax efter målet lämnar en trött Fidde G planen, och in kommer en spelsugen Johan Mattsson som faktiskt lyfter Östers offensiv ett snäpp till med sina få tillslag på bollen och framåttänkande. Öster trummar på fint nu, och om vi trodde vi bara skulle få se ett riktigt vackert mål idag så hade vi fel. Den där Danne P ni vet, ja just han ja – stormar fram på högerkanten och stänker in en volleykanon ribba in från en riktigt dålig vinkel – och 4-0. Vad säger man? Otroligt. Planens gigant hade slagit till igen.
Efter det målet byter Öster in Velic och Söderberg (ut Svensson resp. Ottosson). Wibbe smiter ut på kanten, och Velic tar plats som innermitt. Velic inleder sitt byte med en makalöst usel passning, men revanscherar sig direkt en halvminut efteråt när han hittar Cederqvist med en magisk djupledsboll. PC gör allt rätt, rundar målvakten med en axelryckning och ska bara lägga in den och göra 5-0. Men så blir det inte då hans märkligt hårda avslut går ribba(!) ut… Till hans försvar ska sägas att han blev lite stressad av en framstormande FV-back men…
…det dröjde bara några minuter innan en förmodat besviken Cederqvist skulle få chansen igen. Den här gången drar han förbi FV:s mittbackar och bara stänker in bollen otagbart – 5-0. Otroligt fin prestation. Vi har fått en forward som kan skapa chanser helt av sig själv. Tack Djurgården. Tack IFK Värnamo. Tack allt. Nu var ju matchen nästan slut, men vi hade ändå bud på 6-0 när Danne P på nytt får ett läge till höger. Den här gången lyckas målvakten sträcka ut och rädda hans luriga studsskott nere vid stolpen.
Avslutningsvis: Det är Danne P för hela slanten idag. Två fantastiska mål, härlig attityd och bra djupledslöpningar matchen igenom. Men vi ska inte glömma resten av laget, och definitivt inte inhopparna Velic och Mattsson. Med tanke på deras insatser så känns det som om vi har en bred trupp nu, vilket lär behövas iochmed det hårda matchandet.
Vi kan också nämna att den rödblå klacken gjorde ett av sina sämre framträdanden för i år med tanke på hur matchen utvecklade sig. Men varför negga en sån här dag?
Tack Öster för en fantastisk kväll.
