– Äe dä daä Austä älle Augytä?
En okänd man tilltalade mig på tåget. Jag kände genast igen den bräkiga dialekten. Jag hade ingen lust alls att prata med mannen som tydligen lagt märke till min tröja. Väluppfostrad som jag är replikerade jag dock;
– Det är Östers IF, Smålands bästa lag.
– Dom spelar ju bara i ettan, kalmar spelar i allsvenskan.
– Nästa år är det nog tvärtom.
– Tror du det?
– Ni har bara en bra spelare. När ni vinner gör ni det med 1-0, det låter tråkigt.
– Vi har många bra spelare.
– Javisst, Jocke Lantz och Svante Samuelsson är ena tekniska lirare som är roliga att se.
– Ikväll blir det i alla fall hemmavinst.
– Jasså, går matchen i Stockholm.
Jag avvek snarast möjligt från restaurangvagnen. Jag visste det, innerst inne visste nog mannen det också, en dag kommer kalmarbubblan att spricka. Att den skulle spricka redan samma kväll var en glad överraskning. Efter Dedes fula tilltag och kommande avstängning kommer Kalmar att falla som en gråsten genom tabellen. Mannen fick senare vad han förtjänade. I Södertälje tog en yngling ned sin allt för tunga väska från hathyllan. Det hela bar sig inte bättre än av vår vän, kalmariten, fick skiten i huvudet. Jag antar att ynglingen också hade tröttnat på mannen, och att han gjorde det med flit.
När de flesta såg Öster spela mot Metalurgs och Norrköping var jag i Glasgow. Som svensk i Glasgow är man kung. Detta kan vi tacka Robert Prytz för, eller om det nu är Henke Larsson. Som svenskar fick vi gå före i kön, fick massor av ryggdunkningar, vi blev bjudna på dricka och middagar. Den största hyllningen gjorde dock den Skotten som visade vad han hade under kilten för en tjej. Fast egentligen misstänker jag att handlingen inte hade något att göra med att hon var svensk, utan snarare att hon var lika vacker som en frispark slagen av Danne P.
På den kineskrogen vi besökte hade dom nog aldrig hört talas om Henke Larsson. Dom sket fullständigt i att vi var svenskar. Dom sket till och med att vi var kunder. Vi försökte beställa friterad banan och glass. Denna exklusiva rätt fanns dock inte på menyn. Däremot kunde man beställa två friterade bananer eller två glasskulor. Att ge oss en friterad banan och en glasskula var helt otänkbart. Sagt och gjort, hälften av oss beställde friterade bananer och andra hälften glasskulor. När vi sedan skickade bananer och glass mellan våra tallrikar stod de Skotska Kineserna bara och glodde, med munnarna öppna så stora att strutsar kunde flytta in.
Som avslutning vill jag hylla arrangörerna av OS. Mycket bra planering att lägga finalerna i höjd och tresteg på kvällen efter matchen Öster – GAIS. Att undvika onödiga krockar mellan olika elitidrotter måste anses som professionell framförhållning.
Ta hem full rätts
Stefan Lindstig
