Har du bråttom någon gång ska du aldrig bestämma träff med Ola P, ut och jogga med Fredde Bild eller beställa mat på Zeldas. Man kan lugnt säga att dessa tre företeelser sinkar fett. Du ska nog inte heller ta en joggingrunda med Atiba, han vill ju aldrig sluta springa. Andra saker som tar lång tid är; köpa kaffe i paus, få sitt medlemskort i East Front samt vänta på bättre tider.
Detta veckobrev kommer jag att göra i bästa Jockeluring stil. Jag tänker göra nedslag i verkligheten och lämna ut mina bästa vänner i värsta Seinfeldandan. Jag börjar med att berätta om min superweekend med Svahn (George Costanza) och Kjell ”Kristianstad” Ström ( Cosmo Cramer). Vi bevittnade Rostock – Kaisenslautern samt Bröndby – FC Köpenhamn. På en resa med dessa gentlemän händer det givetvis en hel del. Mest träffande var då vi efter matchen i Rostock satt och käkade och Söder (Newman) ringde. ”Tjena Svahn, Rostock vann med 4-0 idag. Då är nog Kristianstad glad”. Javisst, vi var glada alla tre. Söder hade dock lite svårt att haja att vi var på plats.
Roligast under resan var när Kristianstad förklarade vägen för ett par turister till ett ställe han själv inte hittade till. Han hävdade också envist att det inte fanns någon avfart från motorvägen till Bröndyparken. Jag skulle gissa att av de 32 000 åskådare som åkt till arenan var det inte många som valt de småvägar som vi gjorde.
När jag ändå skriver om mina vänner vill jag ta ett steg tillbaka och hävda att Johan Persson har rätt. Han går emot Alfax och skriver i en av sina krönikor att det inte finns plats för både Öster och Lakers i Växjö. Det är bara i storstadsregionerna som man kan visa upp elitlag både i fotboll och ishockey. Bl.a. så har Jönköping och Karlstad bra hockeylag och dåliga fotbollslag. Helsingborg och Växjö har bra fotbollslag och skitdåliga hockeylag. Till och med Lakejerna börja gnälla lite på egna laget. På deras hemsida finns massor av inlägg som gnäller på Shjon Podein. De skriver att han är för dålig och gör för lite mål. Vad tror de egentligen? De plockar hit en gammal gubbe som spelar defensiv forward. En kille som är duktig på att lägga sarg ut eller på fotbollsspråk, ben ut. Hur ska en sådan helt plötsligt bli en bra målskytt? Det enda han är bra på är att gå på McDonalds och käka hamburgare.
En annan som är bra på att äta hamburgare är Ola P. Jag tror det tillhör ovanligheterna att han kokar potatis och steker fläskfilé på sin spis. Det var exakt detta jag gjorde häromdagen. Ett tips från mig till er alla är att; tappa aldrig någonting bakom spisen, det är ganska tidsödande. Inte att flytta ut spisen och hämta prylen, utan att städa bakom densamma. Hur i all världen kan det hamna så mycket damm bakom spisen? Just bakom spisen är nog annars den renaste platsen i Olas lägenhet. Ibland kan man faktiskt se hans golv mellan alla tidningar, gamla tipslappar, matrester och damm, men bara ibland. Nu när ICA-lagret ska läggas ned får han nog mer tid att städa, eller möjligtvis ännu mer tid åt att svina ner i sin lya.
Min gode vän Håcke flyttade till större lya för någon helg sedan. Att bära tunga kartonger fem trappor upp är nästan tråkigare än att kolla på ishockey. Men vad gör man inte för sina vänner. Det värsta är dock att ett par dagar efter flytten bär han tillbaks massor av kartongerna ner för alla trappor och kör med skiten till Röda Korsets insamling. Den planeringen kunde till och med grabbarna i Östers styrelse ha gjort bättre, eller kanske inte. Jag vill också nämna att en dryg vecka efter flytten hittar jag Håckes flickväns fina glastavla i bagageluckan på min bil.
East Front beskrivs ibland som en enda stor Dokusåpa, fast tyvärr utan någon Big Brother Linda eller Robinsson Emma. Vi får hålla till godo med Buss-Åsa och Linn Broby. Förra lördagen handlade alla kvällstidningarnas löpsedlar om Farmen. De beskrev hur Lena vred om Naken-Jannes snopp. Inte dåligt, av att allt som händer i hela världen; krig, svält, naturkatastrofer, pornografi, svindlerier, så var det just denna händelse som bedömdes som mest viktig att förmedla svenska folket.
Leeds är ett lag som kommer att exponeras mer i media nästa år. Då kommer de att spela i division ett och troligtvis kommer Tipslördag i TV 4 att visa Leeds vid ett flertal tillfällen under året. Eftersom Canal + aldrig visar såna dynggäng så blir det hela ett uppsving för Zvämpa och alla andra Leeds fanatiker. Kul för er att få se ERT lag spela ibland, även om det faktiskt inte är så roligt att se Leeds SPELA. De bjuder minsann inte upp till någon gladfotboll. Tacka vet jag Johan Mattsson, Christer Thor och grabbarna i Östers IF. Dom kan spela boll, dom.
Häromdagen fick jag ett telefonsamtal av en tjej. Hon pratade på som vi kände varandra väl.Hon ställde massa frågor och undrade hur jag mådde. Det vara bara det att jag kunde för mitt liv inte komma på vem det var jag snackade med. Nu ställdes jag inför ett par pinsamma val; att antingen efter ett tags samtal fråga vem det var jag snackade med eller fortsätta prata och hoppas att komma på vem det var. Jag valde det senare och utsatte mig för pinsamheten att prata en lång stund med en tjej som hade ringt fel.
Anja Pärson och de flesta andra skidåkarna brukar köra upp skidorna i TV-rutan så att vi tittare minsann ska få se vilket fantastiskt skidmärke de använder. Jag misstänker att skidfabrikanterna avråder Jörgen Brink att göra detta. Det måste vara pinsamt för dom att deras skidor går så långsamt. Förra helgen satte jag på min TV och fick se Sverige komma in på upploppet på sträcka tre i ledning tillsammans med tyskarna och en bra bit före norrbaggarna. Wow, tänkte jag. Sedan zoomade kameran in svenskarnas sista man, ridå. Denna gång höll han oss inte på halster i nio kilometer utan gick in i väggen redan efter 500 meter. Folk i stugorna undrar nog lite till mans hur många gånger Jörgen Brink ska få förråda sitt land innan någon tar hans skidor ifrån honom.
En annan sak jag funderat över är reklamen över superlim som sägs fästa på allting. Varför fastnar det då inte limmet i tuben? Teflonpannan är en annan sak som jag inte riktigt förstår. Inget fäster på teflon men hur fick fabriken då fast teflonet i pannan? Vad händer sedan om man lägger superlim i en teflonpanna? Fastnar det eller fastnar det inte?
En annan, förutom Jörgen Brink, som gått in i väggen är en min bekant Sigge. Sigge och några kompisar hade gjort sig ofoget att åka till Gefle för att titta på Brynäs – Leksand. Efter matchen gick gänget på en rad pubbar och när det var dags att åka till hotellet var Sigge borta. Borta i dubbel bemärkelse skulle det senare visa sig. Sigge fick således ta sig till hotellet själv. Han gick fram till portiern, sa rum 110, fick nycklarna och gick upp till sitt rum. Inne på rummet låg det redan två stycken och sov i Sigges säng. Detta tyckte inte han var särskilt märkligt utan la sig på golvet och somnade direkt. På morgonen vaknade Sigges ”rumskompisar” först och undrade vem i all världen som låg på golvet och varför han låg i deras rum. Det visade sig att Sigge bodde också på rum 110, men på ett annat hotell.
En annan dönick är kocken på Zeldas (Biljardpalatsets restaurang). Jag vet inte vad han har i sin stekpanna, om det är lim eller teflon, snabb är han i alla fall inte. Vi var ett gäng på sju personer som beställde käk där förra fredagen. Vi var helt ensamma i hela restaurangen och det fanns två kypare som passade upp på oss. Zelda har en meny på sex rätter och eftersom vi var sju så slumpade det sig så att alla rätterna blev valda. Då säger tjejen som tagit upp beställningen;” – (Pust!!!) Nu har ni beställt så himla olika och ni har inte förbeställt så nu tar det här lite tid”. Sedan följde en rad av olika rutiner för hur olika personer i vårt s
ällskap skulle betala drickat vi hinkade i oss direkt eller på notan. Vi fick också höra massor av dåliga bortförklaringar varför dom inte snabbt kunde fräsa till vår mat då vi som sagt var ensamma i restaurangen. En timma och femton minuter tog det för kocken att bli färdig. Här kan man snacka om långsam. Månne var det Jörgen Brink eller möjligtvis Fredde Bild som tjänstgjorde den här kvällen.
Ta hem full rätts
Stefan Lindstig
