En vecka. Ett veckobrev. Sju dagar. Sju elvor.
Veckan som varit har jag varje dag skapat en elva med rödblå lirare i olika kategorier. Elvorna är helt och hållet skapade utifrån vad jag själv har sett och läst mig till och är inte på något sätt fullständiga, bland annat med tanke på att jag blev stamkund på Värendsvallen först 1990. Jag hoppas istället att det jag skriver nedan kan sätta igång intressanta och roliga diskussioner i vårt fina diskussionsforum på denna hemsida. Håll till godo.
Måndag
Sluggerelvan (6-3-1)
Pål Lundin
Christoffer Kloo – Erkka Petäjää – Andreas Ravelli – Anders Eriksson – Morgan Hansson – Urban Westerberg
Stefan Paldan – Per-Magnus Sandahl – Tobias Grahn
Stefan Thórdarson
Kommentarer: Saxarkungarna Ravva och Mogge gör upp om kaptensbindeln i ett riktigt rallarslagsmål. Wannaben Kimmo Silvasthi kastar knivar tätt intill men kommer inte med i elvan. Hans gamle lagkamrat PMS är bland de fulaste fotbollsspelare jag sett, även om jag knappt vill kalla honom fotbollsspelare. Stefan Paldan kommer med för sin fighting spirit och Tobbe Grahn för sin tjurskallighet. Mastodontmumintrollet Mördar-Anders värvades väl bara för att slåss, vad jag har förstått. Ändå så spelade han faktiskt i finska A-landslaget vid flera tillfällen. Eller kanske just därför. Sluggerelvans ende anfallare är något av ett unikum. Med galen blick, som om han trodde att bollen han jagade var en kokt fårskalle, stormar Thórdarson d.y. mot mål och skrämmer ihjäl motståndarna. Christian Karlsson i IFK Göteborg frågade en journalist om ”dåren” på topp i Öster var hämtad från de grönländska vildmarkerna. Elvans målvakt Pål Lundin är vår klubbs kanske störste profil i strid med Stickan själv och har kämpat med både dörrvakter, straffsparkar och domare. Ubbe och Erkka har mest slagits med varandra. Detta är en elva med anti-älvor som inte har kvar älvorna på insidan av kroppen, så att säga.
Tisdag
Utlänningselvan (2-5-3)
Stefan Magnusson
Christoffer Kloo – Goran Jevtic´
Andrejs Rubins – Atiba Hutchinson – Sergei Prigoda – Sergei Andrejev – Peter Binkovski
Teitur Thórdarson – Paul Kpaka – Aleksandr Gitselov
Kommentarer: En mix av gammalt och ungt. Kpaka och Rubins fick aldrig växa till sig i Öster men blev stora i andra klubbar. I Atiba har vi en ännu större talang, som förhoppningsvis också får stanna längre. Islänningen Magnusson får vara med eftersom jag inte kan minnas någon annan utländsk målvakt i Östertröjan. Goran den store bekämpar de anfallande drakarna tillsammans med finske benknäckaren Kloo, som därmed får vara med i sin andra raka elva. De succéartade ryssvärvningarna Prigoda/Andrejev får spela innermittfält tillsammans även om den sistnämnde var mer av en målskytt. Det var också deras landsman Gitselov (Peters pappa). Även den av många underskattade slovenen Peter Binkovski får susa fram på en kant. Den störste av dem alla – en del tycker att han är den bäste utlänningen i Allsvenskan någonsin – Teitur Thórdarson tar givetvis plats utan att jag sett honom i aktion.
Onsdag
Namnlegendselvan (2-3-3-2)
Conny Camper
Rasmus Drönan Haugland – Stavros Papadopoulos
Viktor Damast – Holger Obitz – Christoffer Bublies
Magnea Gudlagsdottir – Bobga Valentine Foncham – Thorvaldur Makan Sigbjörnsson
João Rodrigo Silva Santos – Arne Skjutare
Kommentarer: Holger Obitz lirade i Östertröjan under 1930-talet. Viktor Damast såg jag aldrig heller spela, men namnet är ju skönt. Arne Skjutare var faktiskt en av de stora på sin tid och visst är namnet passande för en målskytt av rang? Det var visst någon som tyckte norrmannen Drönans mellannamn var roligt så han får bilda försvar med Stavve. Alla måste bo på Connys Camping, även Buba 1 (Bobga), Buba 2 (Bublies), Magnea och Coca-Cola-Makan. J.R. tar den sista platsen bara för att han är brasse.
Torsdag
Svikarelvan (4-5-1)
Thomas Ravelli
Stefan Landberg – Fredrik Bild – Marcus Andreasson – Dennis Nilsson
Henrik Hansson – Lasse Johansson – Jesper Jansson – Jan Jansson – Jens Svensson
Andreas Ottosson
Kommentarer: Ett av mina tidiga EF-minnen är den rikstäckande ”Janne Judas-kampanjen”. Att för pengar sälja sig till en av de allsvenska rivalerna och även ett lag som inte var bättre än Öster, nämligen IFK Norrköping, höll hög svikarklass. Svikare vi minns som är förlåtna och ses mer som hjältar idag är Thomas Ravelli, Fredrik Bild och Andreas Ottosson. Ravva har ju gjort så mycket för vår klubb, men det var inte grant att gå och vinna en massa med Köpeborg. Fredde stack till Peking så fort Öster åkte ur (1998) och Otto gick till Norge som Bosman. Men det är glömt idag. Dennis Pungs och LasseMajas flyttar till Kalmar är svårare att förstå – men Lasse är ju ändå lite kult eftersom han sett till att skicka KFF ur Allsvenskan vid tvenne tillfällen. Stefan Landbergs flytt till IFK Göteborg ingår i kategorin Oförlåtligt. ”Svikar-Lampan lyser för alltid”, som jag tror att det stod i ett nummer av Öster News. Henrik Hansson fick också stora svikarstämpeln i pannan när han föll för skitlaget Örgrytes shejkpengabunt. Marcus Andreasson hade endast ett muntligt avtal med Öster så då passade han på att sticka till England som Bosman och stoppade hela övergångssumman i egen ficka.
Fredag
SkallePer-elvan (4-4-2)
Thomas Ravelli
Axel Lindberg – Anders Eriksson – Andreas Ravelli – Karl-Erik Magnusson
Peter Wibrån – Tommy Svensson – Atiba Hutchinson – Stig Svensson
Ludwig Ernstsson – Arne Skjutare
Kommentarer: Tränartrio för dessa tunnhåriga individer blir Vilmos Varszegi, Leif Widén och “Laban“ Arnesson, målvaktsreserv blir ”Labbe” Green, naprapat blir Rurik Bonnevier, och spelande supporterledare blir flintmeistern Karl-Erik Magnusson. I försvaret finner vi även Axel Lindberg och Mördar-Anders. Bröderna Ravellis flintar är givna. Atibas smygflint är med mer som en dark horse, liksom Wibbes delvis förtäckta men lovande dito. Far och son Svensson styr upp blankheten på mitten. På topp har vi två powerforwardskallar. Ludde Pungs moderna variant och den mer gubbiga varianten som Arne Skjutare införskaffade under slutetappen av sin spelarkarriär.
Lördag
Nästan i Öster-elvan (4-3-3)
Petter Wastå
Peter Larsson – Joachim Björklund – Jonas Wirmola – Christoffer Andersson
Jesper Blomqvist – Jonas Thern – Tobias Linderoth
Ida-Linn Mats – Abdul Sule – Rade Prica
Kommentarer: Den här elvan innehåller spelare som aldrig nådde Östers A-lag men som på ett eller annat sätt var, eller borde varit, på väg dit. Den största missen Öster gjorde var väl kanske när man petade sommarproffset Jonas Thern för att han ”inte var lovande nog”, varpå MFF senare köpte upp honom. Jocke Björklund nådde ungdomstruppen men blev sedan proffs i Norge. Jonas Wirmola var också han juniorspelare i Öster innan han röjde vidare på annat håll. Christoffer ”Valderama” Andersson (Nybro) och Rade Prica (Ljungby) är exempel på spelare från Småland som blev stora utan att passera genom Smålands stolthet. Tobias Linderoth borde ju ha kommit till Öster med tanke på att pappa Linderoth är en stor Österhjälte och att de länge huserade i Hässleholmstrakten. Men vi fick ju i alla fall de Steff därifrån. Peter Larsson lär också ha kommit från Småland utan att passera genom ÖIF, men jag har inga mer detaljer när det gäller den affären. När Öster kastade iväg Ubbe Westerberg (se ”Sluggerelvan”) till Umeå FC lär deras ord
förande ha velat kasta ner en viss lovande yngling från Tavelsjö som delbetalning, men Calle Rönn ville ju bara ha pengar så det blev IFK Göteborg istället för J. Blomkål. Namnlegenden Abdul Sule var och kollade in Värendsvallen men fick nobben av Öster. En annat liknande exempel är holländaren Jansen som blev uppköpt av en klubb på flygplatsen när han just skulle ta planet till Växjö för att förhandla med Öster. Den spelare man kanske sörjer mest att hon inte kom till vår klubb är kanske ändå Ida-Linn som gång efter annan sades vara på väg till damlaget. Nu skickar hon in bollar för Bälinge istället. Om vi skulle vilja se nuvarande Kalmarkeepeern Wastå i Öster A låter jag vara osagt men han var en gång med i vår U-trupp.
Söndag
Minielvan (3-4-3)
Claes Green
Stavros Papadopoulos – Jesper Hammarlund – Christoffer Håkansson
Alexander Steen – Kristoffer Ingemarsson – Maria Axelsson – Daniel de Stefano
Helena Hasselberg – Jonas Axeldahl – Patrik Vieweg
Kommentarer: Kort sagt: korta i rocken.
