1992 bildades East Front och Öster var ett av Sveriges bästa lag medan Helsingborg härjade i division 1 södra. 2003 är Öster fortfarande ett av Sveriges bästa lag och Helsingborg avfärdade vi enkelt med 3-0 på Olympia. Vissa saker förändas aldrig medan andra saker består.
Något som irriterar mig är alla dessa matcher man halvsover sig igenom. Tänk er en kvällsmatch mellan Perugia och Brescia. Man sitter i sin sova, nickar till flera gånger och längtar till slutsignalen. Det håller inte att gå och lägga sig innan matchen är slut eftersom man är fanatiskt intresserad av mitten- och bottenskiktet i serie A. När matchen äntligen är slut kastar man sig i bingen och PING, man är klarvaken. Nu ligger man och snurrar och kan inte sova, vilket man kämpade för att inte göra alldeles nyss. Istället försöker man lösa alla världsproblemen; varför nickar alltid Fredde Bild med bakhuvudet? Varför blir det alltid en East Front buss oavsett var vi åker och vilka vi möter? Varför är det ofta mindre publiksiffra på Östermatcherna än vad som sålts i förköp? Hur har Paldan det i Vetlanda? Umgås han med Lena Philipsson? Bor han granne med Anders Blomqvist föräldrar? Vad hade hänt med Öster om rasisten Bo Axberg låtit killarna från Sierre Leone spela? Kommer Stringen att axla Pålles roll som galen målvakt? Kommer De Stefano att axla Pålles roll som playboy? Det är inte ofta jag kommer fram till några svar. Oftast fastnar jag på mysteriet om Fredde Bilds bakhuvud.
Efter hysterierna kring mitt och Jockelurings veckobrev tänkte jag skriva en snäll text denna gången. Jag antar att det redan är för sent. Hoppas att inga Helsingborgare, publiksamordnare, Bo Axberg, Bresciasupportrar eller Bildan går upp i limningen över mina funderingar. I övrigt så funderar jag på Postens samarbetspartner, Svensk Kassa Service. Vilket namn! Kassa! Service! Det är egentligen ett ganska slående namn på hela koncernen. – Nej, vi har inga frimärken. Vi är ju posten. Du får gå till vår kassa service i luckan där borta.
Svenska Spel, Unibet och andra bolag sysselsätter många East Frontare. Nu har några ljushuvuden kommit på en Win-Win effekt. Hur man gör för att alltid vinna. Man ska helt enkelt spela mot Öster. Antingen vinner Öster och då blir man glad eller så förlorar Öster och då vinner man pengar. Tänk er själva; 2,2 i odds på att Öster inte gör mål mot Helsingborg eller att satsa på vinst för Helsingborg. Vid närmare eftertanke kallar jag nog metoden för Lose-Lose istället. Hur man än gör så förlorar man. Hoppas jag inte får Svenska spel eller några spelgalningar efter mig nu.
I onsdags tittade jag och min vän Håkan, i goda vänners lag kallad Håcke Pung, på Gunners – United. Han bläddrar i en hög med tidningar innehållande Österreferat jag tänkt spara. Helt plötsligt river han slarvigt ut en bild så att hela textsidan förstörs. – Det var en sådan lustig bild och jag ville ha den, sa han ursäktande. Hmmm, med sådana vänner behöver man inga ovänner. Ett annat störande element var då Skägget fem gånger välte samma läskflaska under Åkessons presentation av Öster på East Fronts årsmöte. Jag önskar att alla East Frontare skulle för samma oväsen under matcherna, då hade vi alltid haft en bra stämning.
Saker som består är att kalmar fortfarande spelar en eller ett par divisioner lägre än oss samt att deras fans beter sig som om dom vore bäst i världen. För tio år sedan var kff inte ens bäst i kalmar men det är en annan historia. Att Öster har svårt att vinna när det är mycket folk på läktaren har heller inte ändrat på sig. Saker som förändras är att Öster numera tillhör lagen med stabil ekonomi samt att vi har ett publiksnitt på över 11000 hemma på Vallen.
Med hopp om att jag inte får några nya ovänner efter detta veckobrev.
Ta hem full rätts
Stefan Lindstig
