Nu är det endast en dag kvar till en match som alla Östersupportrar sett fram emot under flera år i dåligt sällskap – den allsvenska premiären. Äntligen ska vi få se vårt älskade rödblåa lag mäta krafterna med Sveriges elit, och även om den första matchen skulle innebära förlust så ska vi ändå stå upp stolta på Värendsvallen.
För oss som varit med under de olycksaliga åren i näst högsta divisionen så har månaderna sedan den där fantastiska oktobermatchen på Stockholms Stadion varit nästan för bra för att vara sanna. Vi har fått uppleva hur Växjös fotbollsintresse stegrats från spirande hoppfullt till rena kaoset – Öster får för första gången sedan urminnes tider sälja förköp till ståplats och det finns ingenting som talar för att Värendsvallen inte skulle vara totalt utsålt imorgon. Vem hade kunnat ana detta?
Så här i den sista krönikan innan premiären vill jag givetvis pusha för att vi stöttar vårt lag och visar hela fotbollssverige att den gamla visionen om en ödslig och tråkig Värendsvall är lika bortblåst som den fysiska skitfotboll som Öster spelade under de sista åren i allsvenskan innan degraderingen var ett faktum. Och även efter premiären är slut; oavsett resultat återvänder vi likt de tjuriga och envisa smålänningar vi är och ger de allmänt ironiserande sportjournalisterna i våra ledande kvällstidningar något att skriva hem om. Vi har en slumrande publikkultur i Växjö som vi nu skall återuppväcka. Om och om igen.
När det gäller laget och det vilt debatterade skadeläget så upplever vi som varit med förr att ett visst rävspel har satt igång. I vanlig ordning lär Schenka vara lika ovillig att lämna en startelva som EF:aren att lämna Norra Stå efter en vinst. Som vanligt blir det spekulationer; hur tänker karln egentligen? Ska Kaspars Gorkss kunna ta en plats i startelvan? Håller Atibas ankel för spel? Kan Thor vara med? Kommer Ludde att spela?
Det är frågor vi inte får svar på förrän några timmar innan match. Vi kan som sagt endast spekulera, men å andra sidan, det gör vi så gärna. Jag tror att följande elva springer ut på planen strax innan kl. 19:00 den 8:e april:
Stringen
Jocke K, Thor, Bild, Putte K
Svensson, Atiba, Velic, Mattsson
Thomasson, Hamzo
På bänken återfinner vi:
Ludde, Acke, Kaspars, Kennfors
Varför nu detta då? Öster behöver trygghet i försvaret, och förutsatt att Thor håller för spel(vilket jag tror att han gör) så lär Schenka inte mickla med mittlådet i onödan. Jocke har varit bra hittills under försäsongen, och Putte såg tydligen riktigt bra ut i B-lagsmatchen häromsistens efter att ha varit däckad i en förkylning den senaste tiden. Om nu inte Thor skulle bli spelklar går Kaspars in som mittback istället.
Mittfältet är det klart mest svårspekulerade. Schenka kan inte ha missat att Velic sett pigg ut i de matcher han kommit in efter sin fotskada och att det då hänt saker på mittfältet nästan direkt. Atiba är gjuten om han spelar, vilket jag tror att han gör. Johan Svensson har efter en rätt bedrövlig säsongsinledning kommit igång bra och bör vara förstahandsval på en yttermittfältsplats, dock tippar jag att det blir till höger den här gången. Schenka vill säkerligen dra nytta av Mattssons uppoffrande spel och känsliga vänsterfot, och jag tippar att han således kan hamna på vänstermittfältet.
Anfallet så. Här är jag också rätt osäker, mest gällande huruvida Thomasson eller Axelsson får spela. Ludde skall enligt uppgift kunna husera på bänken, så jag tror att det bara blir en av de bägge som finns med imorgon. Efter att ha våndats svårt ett tag så tippar jag till sist att Thomasson vinner dragkampen den här gången. Hamzo tar den andra platsen, det är en typ av spelare som jag tror kan skörda en del framgångar på vår offensiva vänsterkant.
Den här uppställningen känns lite tunn med tanke på vilket lag som står på andra sidan. Men det är något vi får vänja oss vid, våra killar har allt att vinna och vi kommer att plocka poäng under seriens gång. Sanna mina ord.
Jag behöver nog inte uppmana er att ta er till Vallen va? 🙂
”Vår storhetstid var då
Och vår storhetstid är nu
Vi vann sextiåtta, sjuttiåtta, åtti, åttiett…”
